En ny, en nära & en gammal

Rubriken syftar på två olika böcker samt en film. De har inget med varandra att göra alls. Jag har börjat läsa en bok av en för mig ny författare, jag har läst en bok av en nära vän och i lördags såg vi en riktigt bra gammal film.

Jag skrev ju nyligen att jag läste en trist bok och flera av er kommenterade med att ni slutar läsa om boken inte är bra. Det tycker jag låter vettigt. Jag känner dock ett visst motstånd till det, särskilt när det finns något i boken som lockar, även om den inte ger mig det jag förväntade mig. Så jag läser oftast vidare till slutet, jag har ju ingen brådska tänker jag, det får ta den tid det tar. Särskilt sen jag slutade med alla varianter av prenumerationer så känner jag mig mycket friare i mitt läsande. Just den trista boken handlade om författare och jag tyckte just den biten var intressant, även om det fick mindre och mindre utrymme i boken ju längre jag läste.

Mitt läsande varierar, men jag läser på kvällen innan jag somnar. Och om boken är trist så somnar jag fort, det är ju en fördel i alla fall. Men nu är den utläst och jag är inne i nästa värld som en för mig ny författare skapat.

Men först vill jag berätta om en annan bok, som vår vän Karen skrivit.

Karen Davies – Heels, Wellies & FlipFlops

10 år på vägarna med heltid i husbil har förändrat Karen och i den här boken beskriver hon hur. Jag har känt henne i sju av dessa år och vi delar ofta innersta tankar och både svåra och härliga erfarenheter med varandra. Hon har en fantastisk förmåga att formulera känslor i ord. Hon avslutar varje kapitel med en fråga att ställa sig själv – så om en vill kan hennes upplevelser och insikter omsättas till sitt eget liv, om en vill.

Jag känner också igen mig i mycket av det hon skriver om. T.ex det här, att det aldrig finns ett fullständigt underlag för ett beslut.

We did not sail away fearless. We sailed away ready enough.

Nedan stycke vill jag också citera. När jobbiga saker i livet tar stor plats och en bara vill bli av med det så kanske det snarare är ett agerande av något slag som behövs, inte en flykt. Ett aktivt beslut är min melodi.

If something in your world feels heavy right now, perhaps the question is not “How do I escape this?” but “Am I still choosing this?” Because even when options feel limited, there is usually a choice somewhere —in how you stay, how you respond, or whether it’s time to choose differently.

Om du gillar att läsa om personliga förändringar och djupare insikter så är det här en bok för dig! En bok som jag läste i etapper, ett kapitel i taget fick landa innan jag tog tag i nästa.

Amy Tintera – Listen for the lie

Efter att ha läst ut den där trista feelgood boken så ville jag verkligen hitta en bra bok. Det är inte alltid så lätt att välja. Eftersom jag läser i min Kindle så är det amazons utbud jag väljer av, och bara böcker på engelska just nu. Jag kan köpa böcker på svenska av Bokon också och det kommer säkert bli något svenskt igen framöver.

Listen for a lie dök upp i skärmen som ett förslag från amazon när jag satt där och letade efter nästa bok. Jag gillar ju deckare och mordgåtor och den här har fått en massa utmärkelser som ”bästa bok” och många höga betyg. Det är inte samma sak som att boken passar mig (den trista boken hade också höga betyg).

The novel follows Lucy Chase, who was suspected of killing her best friend, Savannah ”Savvy” Harper, five years earlier. Lucy was found covered in blood shortly after Savvy was killed, but has no memory of that night, and does not know if she is responsible for her friend’s death. Shortly after true crime podcaster Ben Owens begins investigating Savvy’s murder on his podcast Listen for the Lie, Lucy returns to her hometown of Plumpton, Texas to attend her grandmother’s birthday party. Lucy soon begins working with Ben to uncover the truth of what happened to Savvy.

När jag skriver detta inlägg (söndag morgon) har jag läst 20% (Kindle ger sån information) och den här boken passar mig utmärkt! Amy skriver rakt, lindar inte in varje scen i omgivningsbeskrivande stycken och hennes uttryck passar mig. Jag älskar dessutom karaktären i Lucys farmor!

The Shawshank Redemption

Eller Nyckeln till frihet som den heter på svenska såg vi i lördagskväll. Jag vet inte om jag sett den förut, troligen har jag det, men det var i så fall många år sedan. Det är den filmen Roger svarar när han får frågan vilken är den bästa film du sett. Han har sett många. Massor. Film är ett av hans stora intressen.

Jag tycker också om att se på film, men vi har båda konstaterat att det inte görs så många riktigt bra filmer längre. Läggs allt krut på TV-serier nu istället kanske.

Oavsett så föll valet på den här gamla godingen i lördags och jag njöt i 2 timmar och 22 minuter. Jag är övertygad om att du har sett den redan, men om det var längesen så se det här som en liten påminnelse, om du vill, till att se den igen.