Gråsparvar är den fågel vi har mest av i vår trädgård, om en räknar antal individer i alla fall. Men ja, det är även deras olika ljud som fyller våra öron mest varje dag. OCH det är även gråsparvarna som oftast hamnar i kamerans lins.
Eftersom jag nu har en massa bilder på dessa underbara fåglar, alla fotade i vår trädgård den senaste tiden, så kommer jag dela upp bilderna i sex inlägg som alla publiceras den här veckan. Så välkomna till en gråsparvsvecka här hos mig!
Jag har följt matningen i fågelholken som är allra närmast vår altan. Så jag börjar den här gråsparvsveckan med bilder på när ungarna var tillräckligt stora för att matningen kunde ske genom hålet. Dessvärre var pappan ensamstående då, så han har fått kämpa enormt för att kunna förse ungarna med vad de behövde.
En liten skål med fröer (ekologiskt bovete och senapsfrön) ställde jag ut, men det var bara myror som var intresserade av dem, så jag tog bort skålen igen. Våra fåglar hittar bevisligen vad de vill ha i vår natur, men jag tänkte han kunde få spara krafterna och inte behöva flyga iväg nu när han skulle sköta om sina sex (vad jag kunde räkna till i alla fall) ungar alldeles själv.
Alla bilder är fotade den 19 juni och med teleobjektivet.
Imorgon blir det bilder på hur stora och modiga de blivit, bara en dag senare!
24 kommentarer till ”Gråsparvsvecka: småttingar”
Underbara bilder! Det var en självständig pappa. Varken hjälp av mamman eller dina fröer verkar behövas. Fin tanke av dig ändå att försöka underlätta för honom.
Tack! Ja riktigt självständig och duktig, en riktigt arbetsmyra 🙂
Åh, så gulligt. Det är fantastiskt hur det fungerar med livet och småttingar, hur fort de växer och sedan flyger ut några veckor senare.
Jag hade en ung blåmes i trädgården häromdagen, som var lite virrig och inte riktigt visste var den skulle ta vägen, men vilade sedan upp sig i den buskiga syrénen innan den flaxade vidare. Så himla gullig. Då ser jag fram emot den här veckan <3
Det är fantastiskt men också en grym värld de föds till. Naturen är tuff och det är verkligen bara den starkaste som överlever. Inte den modigaste. Vad fint blåmesen hämtade sig. Vad roligt att höra!
Naturen är fantastisk men grym. Så härligt för er att kunna sitta påförda parkett och följa skådespelet. Ser fram emot veckans inlägg!
Ja så är det, vi kan ju inte styra vilka byten de tar, men vi är gladare när vi hittar rester av råttor och möss än fåglarna. Det är en ynnest att få sitta på första parkett.
Så fina bilder! Och vilken beundransvärd pappa som ensam tar ansvaret för sina ungar.
Måste vara härligt att ha ett sådant fågelliv inpå knutarna.
Vi har ju skator här som matar sina ungar nedanför vår balkong. De är lite roliga att studera också. Ungarna springer efter föräldrarna och tigger mat. 😀
Kram
Tack så mycket! Ja han har jobbat hårt, hoppas han leker livets glada dagar nu 🙂 Oavsett vilken fågel det är så är det väldigt intressant och roligt att beskåda tycker jag, särskilt vid matning. Kram
Åh mina favoriter! Älskar ju fåglar och när du fotar så blir det liksom bara mera. Ser verkligen fram emot att du bombar oss med detta. Kramar
Men vad fint, tack! Kramar
Spännande! Min Lövsångare ruvar ännu.
Här börjar de nog ruva snart igen för det är ett väldans tjattrande i träden.
Tack för att jag får följa med på denna gråsparvssafari 🙂
Idag när jag skulle pubicera dagens inlägg fick jag meddelade att jag inte har åtkomst till min blogg….så antar att inlägget försvann.
Kram
Vassego, tack för att du vill följa med. Men suck vad jobbigt med din bloggs olika strul. Kram
Ojojoj, stackars pappan! Men han fixar det förhoppningsvis. Tänk att ha sex ungar som bara gapar efter mat hela tiden. Någon gång sover de säkert men ändå… Snällt av dig att försöka hjälpa men när bara myrorna var intresserade så var det ju lika bra att ta bort ta bort fatet. Som alltid superläckra bilder!
Kram
Ja jösses vilket jobb han gjort, när det blir mörkt tystnar de, så då sover de väl allihop tänker jag. Nä han vill plocka sina frön där han vet de finns och vet vad det är tänker jag, här är ju inte fåglarna vana vid att bli matade eftersom det finns mat året om i naturen. Tack! Kram
Kul att få följa era gråsparvar på nära håll. Jag har inte tänkt på det tidigare, men de ser lite annorlunda ut än de gråsparvar som hänger hos oss. Här har de mer grått uppe på huvudet och mindre ”haklapp”. Charmiga är de i vilket fall. I våra trakter så har de dock blivit nästan helt utkonkurrerade av pilfinkarna, men några tappra individer kämpar på.
Glad du följer med! Vad roligt att du upptäckt att de ser lite olika ut mot era. Förstått att de är lite sällsynta nu i Sverige, här är de verkligen inte det.
Vid närmare eftertanke så är det inte korrekt av mig att säga att gråsparvarna blivit ”utkonkurrerade” av pilfinkarna. De få gånger jag ser gråsparvar så brukar de samsas med en flock pilfinkar så de verkar ju trivas bra ihop.
Förmodligen är det så att ändrade förutsättningar har skapat miljöer som gynnar pilfinkar mer än gråsparvar. Vi bor på landsbygden så gissningsvis är det de stora omställningarna i jordbruket här som varit en bidragande orsak till att gråsparvarna minskat i antal hos oss.
Naturen är spännande! När vi bodde på gården i Sverige så var det mest pilfinkar omkring oss också, även om jag inte var så uppmärksam på fåglar då..
Så fina och duktiga! Jag ser inga runt omkring mig, utan det är bara stora fåglar som tar plats så här på sommarhalvåret. Kram.
Stora fåglar är inte fy skam det heller. Kram
GULLIGT deluxe. Ja de ser lite annorlunda ut än de gråsparvar vi är vana med från Sverige. Tycker inte jag ser sparvar här, men å andra sidan är jag världens sämsta på fåglar.
Du har verkligen en serie helt fantastiska bilder denna vecka.
Kramen igen!!!
Du såg en ripa i alla fall 🙂 Jag var inte så intresserad av fåglar när vi bodde i Sverige så kan faktiskt inte jämföra, vet vi hade mest pilfinkar omkring oss. Tack igen, kramar!