Intervjuad om valfrihetsfällan för tidningen Må Bra

Det kändes fint att bli kontaktad av en journalist som skulle skriva en artikel för Må Bra om Valfrihetsfällan, så jag välkomnade frågorna och nu är artikeln publicerad online, om den kommer med i tryck framöver vet jag inte.

Hon hade läst mina inlägg här på bloggen, om minimalism, om att jag vill leva långsamt och enkelt och det var det som gjorde att hon ville ha med mina tankar i sin artikel.

En artikel för MåBra om valfrihetsfällan – varför vi mår sämre av för många val i vardagen och hur ett enklare förhållningssätt kan skapa mer lugn, fokus och välmående.

Så skrev Lisa Davidsson Weiertz i mejlet till mig och jag kände att om jag med mina erfarenheter kan hjälpa någon att skapa mer lugn, fokus och välmående så vill jag göra det, även om jag generellt tackar nej till intervjuer sedan ett antal år tillbaka.

Här kan du se vilka frågor hon ställde till mig samt mina svar. I artikeln har hon plockat ut det hon ville ha och jag tycker det blev både en bra och intressant artikel där hon även hade med input från en psykolog. Jag länkar till artikeln längst ner i inlägget.

Frågor och svar

Hur började din resa mot ett enklare liv och minimalism? Minns du när tanken först väcktes – var det en längtan, en trötthet eller något som skavde i vardagen?

Det skavde att springa runt i ekorrhjulet. Att göra som alla andra och att försöka följa en norm som egentligen inte alls passade mig. Jag började ifrågasätta våra val på ett annat sätt när vi köpt en gård på landet där vi spenderade helgerna utan TV eller datorer. Insåg att när jag tog bort yttre påverkan av olika slag så fanns det plats för inre reflektioner och egna val på ett annat sätt. Insåg jag ville ha mer av det utrymmet och ett långsammare liv. 

Fanns det någon särskild insikt eller situation som blev startskottet för förändringen?

Redan i 30-års åldern tog jag beslut som jag i efterhand har förstått kom från mitt sökande efter ett enklare liv. Vi ändrade vår livsstil rejält när vi till slut flyttade till gården, sa upp våra jobb och började äga och värdesätta vår egen tid. Vi valde fritid och frihet före pengar. Men det blev ändå en flytt till lägenhet ett antal år senare när vi började resa en hel del och även jobba ohälsosamt mycket. Det ledde till en enorm stress som vi tack och lov identifierade efter ett par år och därmed kunde stoppa den spiralen och började leta efter en väg tillbaka till det enklare livet igen. Det var då vi flyttade på heltid till husbil och sålde allt vi ägde, vi började om på nytt med en nyupptäckt medvetenhet om att det krävs ständiga aktiva beslut att leva långsamt och enkelt. Det är så lätt att hamna i en fart som inte passar, att ryckas med av en dröm, vilket för mig var att resa mycket, och i det tappa fotfästet. 

Vilka konkreta val har du aktivt plockat bort i vardagen och hur har det påverkat ditt välmående? Jag läste t.ex att du släppte dina sociala kanaler för några år sedan, vilken effekt fick det? 

Genom att ta bort Instagram och Facebook så har jag inget som pockar på min uppmärksamhet. Inga notiser på telefonen annan än på textmeddelanden och telefonsamtal, vilka alla är från personer jag vill ha kontakt med. Telefonen ligger i hallen och om jag är i köket så hör jag den inte. Om jag hör den ringa svarar jag, om jag hör att det kommer ett meddelande så låter jag det vara tills jag passerar hallen. Är jag i trädgården ligger telefonen oftast kvar inne. Telefonen är viktig som säkerhet och trygghet när jag rör mig ensam någonstans och den är min kommunikation med mina personer. Utöver det finns inget viktigt i den. Den insikten är väldigt befriande. 

Andra saker jag plockat bort är t.ex. saker vi inte använder, som inte fyller någon funktion eller betyder något. Relationer som bara finns där men som egentligen inte ger mig något släpper jag. Är fortfarande väldigt mån om min fritid och min frihet. 

Att jag styr min tid till 100% är grunden i mitt välmående. Det långsamma livet har gjort att jag numera kan identifiera när något skaver och jag har modet att erkänna för mig själv att jag faktiskt inte mår bra av det och därmed tar bort det. Jag tänker att vi generellt är bra på att hitta ursäkter för vårt beteende och då inte väljer bort när vi skulle behöva göra det, en enkel och långsam livsstil kräver att en släpper taget om både saker och personer.

Hur påverkades ditt stresspåslag och ditt mentala lugn när du minskade antalet val i vardagen? Märkte du skillnad i till exempel sömn, oro, fokus eller återhämtning?

En verkligt stor vinst för mig är att jag har fått utrymme, både i tid och i hjärnan. Utrymmet att aktivt välja, reflektera, att samtala och finnas där för de som vill och behöver mig. Jag känner mig inte kvävd eller otillräcklig längre. Jag kan koncentrera mig på nuet, inte älta det som varit som jag ändå inte kan göra något åt. Jag accepterar läget, anpassar om det behövs och sedan accelerera jag, liksom rivstartar iväg mot nästa beslut och lämnar det som varit i bakgrunden. Det är ett väldigt stort mentalt lugn att leva nu och framåt istället för bakåt. 

Jag har mycket lättare att fokusera på en sak i taget. Jag somnar om snabbt om jag vaknar på natten, förr spann hjärnan igång direkt när jag vaknade, oavsett om jag sovit klart eller inte. Även om vi sysselsätter oss mest hela tiden med utflykter, olika projekt här hemma och med odlingen som är som ett halvtidsjobb så är jag väldigt bra på variation i sysselsättningen vilket ger en viss återhämtning. Eftersom jag inte har ett ständigt brus av intryck så är dessutom kroppens signaler ganska högljudda och lätta att lyssna på. 

Var det något du trodde skulle bli svårt att släppa – men som i efterhand blev förvånansvärt lätt?

Sverige. Vi ville flytta utomlands för att uppleva en annan kultur, för att skapa oss ett friskare liv med varmare klimat och ett annat tempo, vi behövde också bosätta oss i ett land där vi kunde leva billigare för att klara oss på tjänstepension. Det är ett stort steg och jag trodde det skulle vara mycket tuffare än vad det var. 

Du skriver om att ta hand om sig själv som en del av minimalismen – hur hänger det ihop för dig?

Tycker detta är otroligt viktigt i begreppet minimalism. Att ta hand om mig själv utan att få dåligt samvete eller negativa tankar är en typ av rensning. Det är lätt att känna att jag är egoistisk eller nekar någon annan glädje om jag t.ex. säger nej och då belastar jag mig själv med det. Genom att inte bry mig om andras förväntan eller krav så är jag mindre belastad av tankar av t.ex ifrågasättande. Att välja personerna jag omger mig med och sysselsättningarna jag utför är viktigt. Tänker också att det är att vara snäll mot mig själv när jag ger mig tid, förståelse och förlåtelse. Jag vill utvecklas, bli en bättre person och det är okej att det tar den tiden det tar. Jag gör så gott jag kan och det duger, jag har slutat slå ner på mig själv för att jag inte lever upp till alla förväntningar. Jag använder inte ordet ”måste” i något sammanhang, har inga måsten, använder ordet ”vill” istället. Inte heller ”unna mig”, finns i mitt ordförråd längre för det är förknippat med en prestation. Jag väljer ordet ”njuter” istället. Så jag väljer helt enkelt att tänka snällt mot mig själv, det gör stor skillnad och skapar enormt med utrymme. 

Vad skulle du säga till någon som känner sig överväldigad av alla beslut i vardagen, men inte vet var den ska börja? Finns det något litet första steg som kan göra stor skillnad?

Ta ett aktivt beslut nu. Direkt. Ett som leder dig till färre dagliga beslut. För varje beslut en tagit så blir det lättare att ta nästa. Vänta inte, du blir aldrig redo till 100%, du har aldrig ett beslutsunderlag med världens all fakta eller erfarenhet, det är en chanstagning varje gång och väntar du så kanske det inte blir någon förändring alls. I min värld finns det inget som heter ”fel beslut”, en grundar beslut på den grund som finns just nu och tar det beslut en tycker är bäst utifrån det. Genom att använda ordet ”fel” så blir det en skuldbeläggning och därmed blir beslut förknippat med mod. Att en behöver vara modig för att bestämma sig för något. Om två dagar kan det finnas en annan grund och då kan ett beslut se annorlunda ut. Många gånger leder ett beslut till något mycket bättre än vad jag ens vågat hoppats på och jag tror det beror på att när jag med beslutet öppnat en dörr på glänt så släpps ljuset in och saker och ting klarnar. 

Länk till artikeln i MåBra