Att köpa nya plantor i juli är inget vi brukar göra, men nu fick jag tillfället att köpa en växt jag velat ha ett bra tag och då blev det lite andra plantor också. Så klart.
Det finns en sak jag allra helst spenderar pengar på och det är plantor. Visst vi handlar till en massa projekt, mina fotogrejer och resor också. Men plantor är det absolut roligaste. Även om det är väldigt ledsamt när de inte överlever. Det är en utmaning varje gång jag fyller bakluckan med plantor, för det är numera alltid förknippat med en massa nytt att lära mig.
I fredags skulle vi åka till IKEA och jag hade koll på en liten plantskola i närheten, som inte är öppen utan tidsbokning. Förra året var vi där också, men då hade han glömt av att vi skulle komma så då fick jag inte några växter. Snopet som tusan. Men nu fick jag chansen igen och den ville jag inte missa!
Dessa plantor köpte jag och även om bilderna är från balkongen så står de alla nu i polytunneln i väntan på att bli utplanterade i höst.
Kapris, Capparis spinosa var. inermis
Detta är den taggfria kaprisen, och det var den jag verkligen ville ha och nu kunde köpa. Så det blev fem plantor som nu både har knoppar (det är det vi äter som kapris), blommor och snart även fröställningar.
Har försökt med frö tidigare, på alla rekommenderade sätt, men det har inte gått. Jag fick dock tips av Mike på hur han gör och det ska jag prova när jag kan skörda frön.
Detta ska vara en utmärkt växt för vårt klimat och för vår jord (men med tillsatt grus) och den klarar sig fint utan bevattning efter etablering. De ska få bo på ett par olika ställen i Skogsgläntan och jag hoppas de vill växa sig stora och sprida ut sig fint. Visst är det ljuvliga plantor?
Och ja, skörda kapris vill jag också göra så klart, men det är faktiskt inte huvudanledningen till att jag vill ha de här plantorna.
Två olika puya
Puya är en variant av gräs som växer i tuvor, men de har sylvassa blad. De växer vilt i Chile. Vi köpte en av varje av dessa två. De tar tid på sig att växa till sig tydligen, men jag hoppas det är värt väntan.
Puya alpestris är en 1-meters tuva och Puya bertoroniana (det står fel på etiketten på bilden) kan tydligen bli enormt stor. Båda ger blå blommor på sina blomstänglar. Det är spännande växter som jag inte kan så mycket om, utan får lära mig efter hand, jag lär ju ha tid till det. De ska i alla fall också få bo i Skogsgläntan där vi kan hålla oss borta från de vassa bladen.
De ska gilla vårt klimat, inte heller ha problem med frosten. Det är blöta fötter på vintrarna som kan ställa till det, så jag kommer plantera dem på en höjd med mycket grus. Precis som med kaprisen.
Röd klockyukka, Hesperaloe parviflora
Ytterligare en växt som blir som en tuva, den här kan bli 1-2 meter hög och lika bred. Röda ljuvliga klockblommor sticker sig upp som stänglar. Fyra krukor med den här plantan blev det. Hoppas de kommer gilla livet här hos oss.
Det är viktigt att inte täcka marken med mulch där de är planterade, så de kommer få bo på samma upphöjda kulle (som nu är en rad) som de andra växterna ovan.
Två olika yucca
Vi köpte två yuccor som går i blå toner och som ser ut som de är välklippta till runda bollar när de växt till sig. Jag tror att jag såg dem båda i suckulentträdgården vi besökte i våras, men det kanske var andra varianter av blå yuccor där. Nu har jag i alla fall två egna.
Yucca linearifolia är som en tuva med mjuka blad, den ska få bo framför huset.
Yucca rostrata har vassa blad och växer uppåt på en stam, men fortfarande med samma vackra form av en rund tuva högst upp.
Senecio barbertonicus
En så ljuvlig växt, gillar verkligen formerna den bjuder på enormt mycket. Men den är känslig mot kombinationen av blöta fötter och frost, så jag har bestämt att den ska få stå framför huset, där den får både morgon och kvällssol.
Den blir som en kulle eller buske, om den får växa fritt, med gula blommor längst ut på grenarna. Jag har redan kapat av ca 10 cm av de långa grenarna för att göra nya plantor att sätta i Skogsgläntan så småningom. Där snittet är gjort kommer det snart växa ut nya blad, har jag läst, och det blir en ännu buskigare planta.
Argan träd, Argania spinosa
I Marocko växer arganträden. Nu har jag ett eget, det ska vi plantera ut någonstans i Skogsgläntan, men först till hösten när regnen kommit. Det är enormt torktåligt så sommaren ska inte vara ett problem. Men igen är det de intensiva regnen i kombination med lerjord som verkar mest döda våra växter.
Ska bli väldigt roligt och se hur de här plantorna utvecklas. Vi gör allt vi kan för att alla våra nya plantor ska överleva, visst det är en ekonomisk fråga, betalade totalt € 90 för de här plantorna, men det viktigaste är faktiskt att jag så gärna vill hitta rätt växter för oss. De som faktiskt gillar värmen och som tolererar regnen och de få frosttimmar det kan bli på vintern.
Håll tummarna för att dessa plantor vill bo här!
Lämna en kommentar