På vägen hem från vårt senaste besök i Estremoz så pratade vi i bilen om att det är synd att solrosorna blommat över nu när vi kör i ett område där det brukar finnas solrosfält. Och då dyker det upp ett fält med solrosor precis utmed vägen, tror vi körde på N121.
Solrosor! skriker vi från baksätet och Martin, som är van att ha med en fotoentusiast i bilen, är snabb till handling och kör av på den lilla jordbruksvägen intill. Det är inte alls så vanligt att vi har turen att kunna stanna när fotomotiven dyker upp, så det blev stor glädje där i baksätet när vi insåg att vi kunde stanna. Han hann knappt få stopp på bilen förrän vi var ute, sprang över vägen och genom ett snår av torkade dikesväxter.
Jag tvekade en liten stund, tanken på vargspindlar och ormar kom över mig, men det gick ju fint för Tinka så jag tog mig igenom också, ville inte missa möjligheten att fånga solrosorna!
Nu hade jag ju bara vidvinkelobjektivet med mig, så kunde inte zooma fram den bästa kompositionen, men jag kunde i alla fall få med vidden av dessa ljuvliga blommor.
Och med vidvinkelfoto så går det ju att göra panoramabilder riktigt bra, utan att använda panoramafunktionen på kameran. Att beskära så här är kul, det ger en helt annan känsla för hur många solrosor det är, och då har jag ändå inte fått med hela fältet i bilden! Du kan klicka på den för att få upp den i ett litet större format.
Hemma har alla solrosor (utom den enorma jag visade häromdagen) blommat över och det var därför jag trodde det var samma sak på fälten utmed vägen, men som du ser i bakgrunden så bevattnas de här och då är det så klart att de lever lite längre och blir ståtligare.
Lämna en kommentar