Kanin, skalbagge, korkarna, kvällspromenad & buskskvätta

I dagens fem snabba handlar det mycket om djur. En kaninunge, en skalbagge, stork, får och fåglar. Men jag berättar även om vad som hände med vinkorkarna.

1-0 till kaninen

Den här gången klarade vildkaninen sig. En Oryctolagus cuniculus tror jag det var som jag mötte en morgon när jag gick ut på altanen. Den satt och tryckte i hörnet under stenbordet. I närheten satt Sombri.

Jag lyfte direkt upp kaninen, för även om jag vet att våra katter är grymma (på två sätt) jägare så ger de mig ibland chansen att rädda deras byte från deras klor. Jag vet inte om hon hade ätit kaninen, det var en unge och den var ju inte särskilt rolig eftersom den bara satt där. Och skakade.

I min famn kände jag hur den lugnade sig, jag höll den ett tag, försökte fota den med kameran, gick ju så där med skärpan. Sombri gick runt och gnällde, jag visade henne att jag hade tagit kaninen. Till slut var hon inte lika på utan jag kunde gå iväg några steg utan att hon följde efter. Då gick jag ut genom grinden och la kaninen på marken på andra sidan av en låg mur, dessutom på andra sidan av vägen. Efter en 2-sekunders omgivningscheck så försvann den i det höga och torra gräset.

Heliotaurus ruficollis

Så heter den skalbaggen som vi har många av i år. Den gillar också att bada i pollen och är en duktig pollinerare, den äter också blommorna vilket kan minska skörd, men det bryr jag mig inte om ett dugg.

Den är ca 1,5 cm lång och hör hemma i västra medelhavsområdet och är vanlig i Portugal. Här kallas den “o besouro-capuchinho”.

Vad hände med vinkorkarna?

I januari, i det här inlägget om att jag vill ha kul när det regnar, så skrev jag att jag samlar vinkorkar för ett projekt. Så vad hände?

Ja det tog ju sin tid att få ihop korkarna först och främst. Och nej, det är inte vinkorkar från flaskor vi druckit under fyra månader. Jag hade en massa korkar liggandes sedan tidigare som jag ville göra något med, men behövde fler och i rätt höjd.

När jag hade rätt korkar i rätt antal så limmade jag fast dem i ett fat jag hittat när de reade ut alla julvaror på Lidl. Och resultatet blev det ett grytunderlägg till uteköket.

Korkarna sitter inte superhårt, finns säkert bättre lim än det jag använt och den lackade ytan på fatet ger ju inte det bästa fästet. Men det funkar och det var kul att göra. Och jag tycker det är fint även när det inte används, så jag är nöjd!

Kvällspromenad

Översta bilden är från en kvällspromenad och jag hittade även lite djur som fick följa med hem i kameran.

Buskskvättan.. igen

Jag vet, de får ofta vara med. Men jag kan inte låta bli att fota dem. Älskar att ha dem här, vet inte var de bor, men de hänger här varje dag. Och när de badar blir jag extra glad så klart.

Det är precis som att hanen sitter och vaktar när honan badar. För ställningen han sitter på är två meter från det här låga badet, vilket är det som uppskattar allra mest men också närmast oss. Tycker våra fåglar vänjer sig vid oss allt mer, det känns bra.