Vi har varit borta på äventyr i några dagar och det var dags för premiären för katt- & plantvakten. Det gick bra redan på övningsdagarna vi hade innan vi åkte iväg.
Eftersom Assi kom hem på lördagsmorgon efter en långtur och låg i katthuset tillsammans med Sombri och sov så skickade jag ett meddelande till E att hon kunde komma direkt om hon ville, så hon verkligen fick chansen att träffa båda katterna.
Det ville hon och när hon kom så visade jag henne pappret jag skrivit där jag beskrivet vad jag ville att hon ska göra de dagarna vi skulle vara borta. När vi läst igenom det så visade jag hur jag brukar göra med matningen och förberedde henne på att katterna kommer rusa ut ur förrådet när vi kommer. Hon har katter själv, så känner till deras beteende mycket väl, hon fick lite direktiv men samtidigt så är det ju viktigt att hon hittar det som funkar bäst när hon är med katterna.
När vi kom in i förrådet så stannade Assi kvar, medan Sombri sprang ut. Assi var reserverad men inte rädd. Han fick sin mat av E och åt gladeligen trots att vi båda var inne i förrådet. Jag ger ju inte mjukmat varje dag, så det är lite fest när det serveras. Vi ställde ner Sombris tallrik med och gick ut, hoppades hon skulle gå in och äta när vi gått ut.
Vi gick till fågelbaden och städade rent dem och sedan visade jag hur hon skulle sköta bevattningen av odlingslådorna, även om det kanske inte skulle bli aktuellt den här gången eftersom det har regnat.
Sen gick vi tillbaka till förrådet och märkte att Sombri inte ätit sin mat, Assi hade såklart mumsat i sig en del av hennes med, men inte allt. Jag lämnar aldrig kvar mjukmat i förrådet så vi tog med oss tallrikarna och gick till altanen. Där kom Sombri fram och då ställde E ner tallriken där, och då åt Sombri. Hon höll sig på avstånd men var inte rädd. Jag tror att hon känner sig mer trängd i förrådet där det bara finns en utgång, det kommer släppa när hon lärt känna E, tänker jag. Men tills vidare gör det inget om Sombri får sin mat där, för E har hittat ett kännetecken så hon vet att det är just Sombri och inte någon av grannens katter.
När vi satt där på altanen så kom Assi och strök sig mot E, hon fick klappa och han var väldigt tillgiven, samtidigt som han var på sin vakt.
På söndagen så kom hon igen, då var jag kvar i huset och hon fick sköta sig helt själv med katterna. Det var bra att vi gjorde så för då kunde hon fråga mig om det var något och jag kunde känna mig väldigt trygg i att lämna katterna i hennes vård.
Att Assi är mer tillgiven mot andra har vi ju sett när vi har kompisar på besök, men Sombri håller alltid en distans, även om hon inte längre är livrädd när det kommer någon hit.
Måndag, tisdag och onsdag var vi iväg och självfallet får ni snart veta var vi varit, E kom till katterna varje dag, inte för att det behövdes, utan för att jag vill få in en kontinuitet. Vi kommer även att be henne komma om vi så bara är borta över dagen, för att båda katterna ska vänja sig vid henne helt och fullt.
När vi inte var hemma var Assi inte lika tillgiven, han kände sig mindre trygg troligen. Men de fick sin mat, på lite olika ställen i trädgården där det passade dem. Och de har ju torrfodret i sitt hus så de behövde inte vara hungriga. Och detta var ju början, nu kommer vi be henne komma lite då och då, bara för att bygga förtroendet, sakta men säkert.
Lättad och glad är jag, det här blev ju en toppenlösning verkligen!
Kommentera