I tisdags morse tog jag bussen själv till Lissabon och stannade där över natten. Jag utmanade mig på flera olika sätt minsann under två dagar och en natt.
Jag kommer berätta mycket mer om vad jag gjorde där, när det landat lite hos mig. Men utmaningarna handlade i alla fall om att jag var själv. Du vet säkert redan att jag inte tycker om det. Det går oftast fint när jag är det, men jag gillar det inte.
Resa själv
Har rest själv förut, främst i Sverige. Där jag kan språket, känner väl till platserna sedan innan och vet hur en tar sig framåt, då går det bra och jag är inte nervös. Tog en tur för ett par år sedan här i Portugal, också till Lissabon, ensam med ett tåg som strulade.
Den här gången blev det med buss för första gången. Så lite nervöst innan men allt gick jättebra.
Vandra i grönområde själv
Parker är inga problem att vara ensam i, gillar det till och med, men att gå i skogen själv är inte något jag uppskattar. Jag hade bestämt mig för att se en sak som jag kunde nå via en kortare skogspromenad eller via en trappa i ett bostadsområde. Jag tog skogen dit och trappan därifrån. Gick också utmärkt!

Gå på ett event själv
Deltog i ett event utomhus i Lissabon. 450 personer var anmälda, det skrämde mig att vara i ett nytt sammanhang med så många omkring mig. Det gick också väldigt bra, det var små grupperingar vi satt i, och vi blev ”bara” 200 deltagare.

Vara ute i mörkret
Efter eventet gick jag själv i gatubelysningens sken till pensionatet jag bodde på. Var mycket folk i rörelse och jag var inte ett dugg orolig. Vet ju att Portugal är ett land med låg kriminalitet, men just i en storstad som Lissabon finns det ju mer att oroa sig för än vad Ourique bjuder på. Den korta promenaden gick superbra utan minsta obehagkänsla.
På morgonen efter var jag ute i mörkret och fotade soluppgången, ljuset när solen precis går upp är så fint.

Sova ensam
Det tränade jag ju på i våras så den här gången kändes det lättare, trots att det inte var hemma i min egen trygga miljö. Inga spöken alls den här kvällen/natten.
Nu skulle jag inte bara sova själv, utan även lyckas med konsttycket att ta mig in genom en tung och krånglande port med kod på kvällen. Det gick bra, för den var inte stängd som den skulle. Puh!

Hade i alla fall sällskap av en duva när jag tog en kopp kaffe på morgonen efter soluppgången!
Bryta ätbeteendet
När jag är ensam äter jag. Ofta mycket och gör sämre val än normalt. För att jag skulle känna att jag hade kontrollen över just det beteendet så bestämde jag mig innan för att göra en vattenfasta på 48 tim.
Så skönt det var att inte känna ett endaste sug, att inte alls ha ett behov av att moffa i mig både det ena och andra.
Jag är så glad att jag bestämde mig för att göra den här korta trippen till Lissabon alldeles själv. Det kommer bli fler utflykter där jag bara har sällskap av kameran. Och mina spöken, som jag ändå vill bjuda in för att lära känna dem bättre.
För det är ju så att om jag ska sluta vara rädd eller känna obehag så behöver jag möta rädslan. Göra det som skrämmer mig. Och det känns jättebra nu i efterhand även om jag var lite skraj inför min korta resa.
Självfallet kommer du få se både bilder och ”höra” om vad jag gjort.







32 kommentarer till ”Sex utmaningar på en gång”
Bra jobbat! Väntar med spänning på bilderna. Läste i Herre gud & Co almanackan: Orons skugga är ofta större än själva bekymret.
Ha nu en fin måndag!
Tack! Herregud & Co har mycket vettigt att säga. Tack detsamma.
Bra jobbat! Kan lite relatera till känslan av att komma till det där eventet själv. Jag gjorde samma sak förra veckan när jag var på en palliationsdag. Det kändes så obehagligt men gick ju alldeles utmärkt. Visst känner man sig stärkt när man gjort sådant man egentligen inte gillar eller vill. Jag gör det alla fall
Bra av oss! Jag känner mig också stärkt.
Hej Anna! Jag tycker det är så modigt och fint att du utsätter dig själv för flera små rädslor på en gång. Det är något speciellt med att utmana sig själv på flera plan samtidigt. Som människa växer man när man gör det obekväma. Jag själv älskar jag att resa och vara ensam! Men det är sällan jag reser själv nu för tiden. Men jag har mina själamåndagar bara för mig!
Lissabon ligger högt upp på min Bucketlist!! Snart så!! Ser fram emot att läsa mer om dina upplevelser och se bilderna!
KRAM till dig! Anna
Det känns väldigt bra och det var ett par bra dagar som gav mersmak. Lissabon är definitivt ett mycket trevligt resmål. Kram
Alltid skönt när man känner att man klarat av sina utmaningar.
Dina fem första är en del av min ”normalvardag” som jag levt sedan decennier. Den sista med ändrat ätbeteende har jag inga ambitioner att ändra på, jag trivs med mitt sätt att äta.
Önskar dig en bra start på veckan och en skön måndag!
Ja det känns riktigt skönt efteråt. Tack detsamma
Bra att du utmanar dig själv men vi människor klarar mer än vad vi tror! Jag gillar inte att flyga men reste själv till Brasilien och hälsade på sonen där. Det gick naturligtvis utmärkt. Jag reste även själv till Egypten och till Grekland när vår yngsta dotter jobbade där. Man vill ju inte att rädslor ska begränsa och då får man jobba med dem.
Kram
Visst gör vi och precis så som du säger så är rädslor något vi var och en aktivt behöver arbeta med. Kram
Förstår din känsla och så bra att du utmanade dig och att det kändes bra. Jag kan känna likadant över småsaker typ en sådan sak som när du beskriver den tunga porten. Det skulle jag kunna gå och oroa mig för långt innan, typ … ”tänk om jag inte får upp porten”. Jag kan också vara orolig för att gå vilse (dåligt lokalsinne) men nu för tiden har man ju hjälp av mobilen för att hitta och det går ju faktiskt oftast också att fråga om vägen. Inte lika lätt när man inte helt behärskar språket förstås.
Det ska bli roligt att läsa mer om vad du var med om de där dagarna.
Kram
Det känns väldigt bra och det var två fina dagar som jag är glad att jag gjorde. Mobilen är verkligen ett mycket bra hjälpmedel, förresten tack, jag måste beställa en bättre laddare för nästa tripp! Kram
Jag gillar inte heller att resa själv men när vi blev med Ixa så har det blivit att vi åkt hem till Sverige var för sig eftersom vi inte vill lämna henne på någon hundgård.
Men nu gjorde ju ännu mer grejer själv förutom att resa.
Ska bli spännande att höra om det.
Kram Carin
Bra du också tränat på att resa själv, vi blir starkare! Kram
Så bra av dig att ta itu med dina spöken! Och det ska bli så spännande att höra vad du gjorde. Kramar
Tack så mycket! Kramar
Bra jobbat Anna! Jag är också nervös av vissa saker när jag reser själv, men genom att utmana sig växer man och känner en inre styrka.
En duva som sällskap till morgonkaffet- det lät finfint.
Tack, ja det gör man, bra av oss! Det var ett fint sällskap.
Jag applåderar och gratulerar till att du lyckades så bra med alla utmaningar. Jag förstår ganska bra hur det kan ta emot att ge sig iväg på äventyr helt själv men då är det ju bra att upplevelserna blir positiva 😀 Jag hoppas att det här ger dig vetskap om att det inte är så farligt och nästa gång kanske du ser fram emot att hitta på något på egen hand. Men du har nog inte samma behov av ensamtid som jag har. Jag var van vid att vara ensam hemma när min man jobbade borta ibland en vecka i taget och jag njöt av min ensamtid och sedan längtade jag efter att han skulle komma hem. Men det här med att göra små resor på egen hand var nytt och skrämmande även för mig. Vad bra att vi båda har passerat den gränsen 😀 Vi kan och vi vågar!
Kram
Tack så mycket! Det går ju alltid bra, även om jag är nervös innan. Men för varje gång så blir jag säkrare och starkare. Vi kan och vi vågar, helt rätt. Kram
Bra jobbat! Visst finns det många saker som känns skrämmande, men så styrkt man känner sig när man klarat av något sådant. Jag glömmer nog aldrig när jag som relativt nyanställd på Genetiklaboratoriet skulle få åka själv på Europeiskt Genetikmöte i Paris. Jag hade en adress långt ut vid ett konferensområde, kan inte ett ord franska och kände mig självklart nervös och skrämd, men så härligt och bra det blev när allt självklart gick bra och jag träffade flera trevliga människor med vilka jag på kvällstid upptäckte Paris. Ska bli kul att få se bilder och höra om vad du upplevde i Lissabon.
Tack, det känns jättebra och jag känner mig stark och även lite nyfiken på vad jag hittar på nästa gång. En sån bra resa du fick till Paris, trots nervös innan. Många bilder är det att gå igenom och dela upp i lämpliga inlägg. Kan lova mycket kakel 🙂
Härligt att höra om dina äventyr och hur du utmanade dig själv! Vi är många som har lite högre trösklar över till det okända eller det som är utanför vardagen. En bok jag läste för många år sedan har försvunnit in i dimman, men titeln stannade med mig: Att växa som vuxen. Tänker ofta på det, att vi hela tiden kan fortsätta utvecklas och lära oss nytt. Du fick här växa som vuxen och fick en boost gällande självförtroendet låter det som. Kram!
Tror det är viktigt att växa hela tiden, för det gör att en mår gott, att en stärks och den känslan mår vi bra av. Tänker jag. Det var en boost! Kram
Så flink du har vært! Å utfordre seg selv på denne måten er nesten avhengighetsskapende, for mestringsfølelsen når en får det til er jo helt fantastisk! Godt jobba! Gleder meg til å høre om reisen.
Tack så mycket! Det är viktigt att utmana sig själv tänker jag 🙂
Så tufft och bra att du klarade att möta dina spöken, jag gillar inte att resa själv om jag inte känner till allt väl innan, att checka in på flygplats ensam skulle jag inte ens våga ge mej på. Men känner jag till allt så tycker jag det är skönt att vara ensam på resa.
Vattenfasta, det låter hårt, det skulle jag aldrig klara, då skulle magen skrika konstant efter mat 🙂
kram
Känns väldigt skönt att jag klarade det så bra. Det är en vanesak att ha ett litet ätfönster och även att fasta i flera dagar. Magen skriker inte längre. Kram
Jag tycker att du förberedde dig exemplariskt inför utmaningen, på ett sätt som du hade kontroll över och kunde styra. Så viktigt! Att du sedan bemästrade alla orosmoment, det är väldigt stort! Självklart blir jag nyfiken på vad som fick dig att vara så modig, så jag ser fram emot fortsättningen.
Kram till dig, modiga kvinna <3
Tack så mycket! Jag är väldigt glad för att jag klarade alla utmaningar. Kram och tack för alla dina kommentarer.
SOM jag sa till dig, DET var modigt gjort!! Jättebra utmaning. Verkligen utanför min egen comfort zone. Bra gjort. Det värsta med utmaningen var minglet i mina ögon, haha. Att slå sig i slang med främlingar. Jag är så van att resa ensam ( långa resor från punkt till punkt då. Har aldrig semestrat på egen hand, bara tanken ger mig ångest, haha) att det inte påverkar mig mycket. Men att gå in i okända grupper, GULP!! Låset på porten hade stressat mig onödigt mkt också, haha. Nä Anna, guldstjärna till DIG!!! BRA jobbat!!!
Kramar!!
Tack för pepp vännen! Känner mig stärkt och stolt, det gick ju så bra allt. Ja det där låset kändes jobbigt, men det löste ju sig ypperligt. Kramar