Jag unnar mig ingenting alls

Jag unnar mig ingenting alls

Unna sig hit och unna dig dit. Det är gött att unna sig ibland och vad vore livet utan att unna sig…

Nej, jag tänker faktiskt inte så. I och med vi är så transparenta med våra utgifter så tänker jag att ni kan få veta hur jag resonerar kring det där med att unna sig. Det är nämligen inte något vi gör. Unnar oss. Vi använder inte det ordet, utan vi väljer själva.

Så här står det på SAOL om ”unna sig”.

gärna låta få något

Så om en inte unnar sig något betyder det ju att en inte ska låta sig få det där som en önskar. Det betyder i sin tur att en inte skulle vara värd att njuta av den där vilostunden, resan, restaurangbesöket, bullen .. eller vad det nu kan vara. Det tycker jag är dumt. För jag är alltid värd det jag vill ha. Roger har inte reflekterat så mycket över detta, men han använder ändå inte ordet.

Använder inte orden ”unna oss” eller ”måste”

Jag försöker bli mer och mer medveten om vilka ord jag vill använda. Ordet måste är ett annat ord jag inte vill använda, kämpar dagligen med att få bort det ur min vokabulär. För jag måste ingenting. Jag kanske vill eller bör. Men jag måste inte. Genom att inte använda det ordet blir det mindre krav på mig själv.

Samma sak med ordet unna. Jag har unnat mig i hela mitt liv. Det är först det senaste året jag blivit medveten om vad det ordet gör med mig. Det dömer mig. Vi kan ta ett restaurangbesök som exempel. Läs nedan meningar och se om du känner att det ger dig olika betydelser. För mig gör det det i alla fall.

  1. Jag vill gå på restaurang.
  2. Jag unnar mig att gå på restaurang. 

Jag vill gå på restaurang

Denna meningen är för mig full med vilja och önskan. Inga krav, inget annat än ren och skär lust. Jag styrs av min vilja att gå och sedan väljer jag aktivt om jag gör det eller inte.

Jag unnar mig att gå på restaurang

Denna meningen är fylld med krav. Det krävs en motprestation eller förklaring till varför jag unnar mig att gå på restaurang. Någon (jag) måste tillåta mig att gå på restaurang. Låta mig få gå på restaurang. Om jag hade gått på restaurang med förutsättningen att jag unnat mig det hade det inte varit lika njutningsfullt, för jag vet att jag egentligen inte borde gått.

För mig är det självklart att ordet unna ska ur min vokabulär. Och det har varit mycket lättare än ordet måste. Jag unnar mig nämligen ingenting. Jag väljer aktivt att göra både det ena och det andra. Men jag väljer också bort ibland. Framför allt så vill jag. Och om jag vill så gör jag. Jag behöver inte tillåta mig själv att göra det. Jag gör. Och om jag inte gör så betyder det inte att jag inte är värd det, bara att jag väljer att inte göra det.

Senast i går pratade vi om ett eventuellt restaurangbesök här på Björkö där vi stått nu i två nätter. Vi lockades, men tyckte inte det var värt priset, så vi lät bli. Hade vi tyckt det var värt det så hade vi gått dit. Vi hade inte unnat oss, vi hade helt enkelt bara gått dit. Och njutit, fullt ut, utan tankar på att vi egentligen inte borde..

Så tänker jag. Hur tänker du?

Bilden är från Getteröns Marina i Varberg där vi stod en natt i helgen.

/Anna

Publicerat:

i:

16 svar till “Jag unnar mig ingenting alls”

  1. Jag verkligen håller med dig Anna. Det är så bra att vilja saker, I unna sig finns det något annat, som ett krav i det. Heja på! Jag ska träna på att vilja mera. Väldigt bra inlägg att reflektera över för mig.

    • Vad roligt att det fick dig att reflektera. Att medvetet välja ord är kul och intressant träning tycker jag 🙂

  2. Jag är helt inne på din linje. Att unna sig låter för mig en smula skuldbelagt. Som om jag gör något jag inte borde. Något jag inte är värd eller egentligen inte har råd med. En handling mot bättre vetande. Så jag tar aktiva beslut om vad jag vill göra, och så göra jag det. För jag är i grunden en livsnjutare.
    Ordet måste har jag svårt för. Jag vet att jag måste försörja mig, att jag måste äta varje dag, gå på toa, sova och en massa andra saker som inte går att välja bort. Men jag har rensat väldigt hårt i övrigt. Jag måste inte stryka kläderna, ha det städat, baka, umgås med folk jag inte vill träffa, göra saker jag inte tycker är kul osv. Det handlar i grund och botten om att lika rätt som jag har att välja att bejaka mina behov och lustar, lika mycket rätt har jag att avstå från allt jag inte vill. Låter det som en vettig förklaring till hur jag tänker? 😀

  3. Ordet Måste har jag jobbat mycket med att få bort och har nog lyckats ganska bra med det. Jag vill – eller vill inte.
    Ordet Unna har nog inte funnits så mycket i min vokabulär och när jag jag har har använt ordet är det nog mera att jag talar om att jag har bestämt för det eller det. Jag har nog aldrig känt skuld i det utan tänkt att jag har bestämt mej för att tex gå på restaurang. Jag unnar mej det för att jag har bestämt mej för det, för att jag vill.

    • Tänker det handlar om medvetenhet. Att inte bara använda ord till höger o vänster utan att fundera lite kring bad de betyder. För mig och andra.

  4. Vi har nog aldrig använt och funderat över ordet ”unna sig”. Hela tiden tar vi aktiva beslut om vad vi vill ägna oss åt eller njuta av.
    Däremot använder vi internt uttrycket ”Idag har vi verkligen förtjänat…” Det är de där gångerna vi känner oss riktigt nöjda med något bra vi gjort!

    • Jag skulle inte använda den frasen då det i min värld skulle betyda stt jag inte hade varit värd det om jag inte gjort det braiga. Och så vill jag inte känna. Men stt alla inte resonerar som jag är ju bara sunt 🙂

  5. Måste är ett ord som jag tror jag verkligen bannat ur mitt liv. När man som vi är pensionärer så möter man andra som MÅSTE åka hem till jul för att träffa barn och barnbarn i 1 timme eller två… VARFÖR? Vi LEVER vårt liv just NU, utan måsten 🙂 Unna sig är ett annat knasord, håller helt med dig… NÄ vi kan inte bistå våra 37+45 åriga barn med pengar! För vi vill kunna njuta av vårt liv NU! Det kan innebära att vi övervintrar på en lite ”lyxigare” camping, för det GÖR vi, för vi VILL. Nä du har så underbart rätt i att vi unnar oss inte, vi har RÄTT att njuta av ditt eller datt. KRAM ni är så sköna!

    • Egna aktiva val är det som gäller för mig oxå. Hur de valen ser ut varierar såklart. Men jag bedömer inte om jag är värd det valet el inte. Jag är alltid värd det bästa.

  6. Jag håller helt med dig. Det finns massor av ord som skulle kunna sorteras bort. Unna sig… ja det ordet använder jag aldrig. Det känns som om man ber om ursäkt för något när man säger så. Eller som att man måste ha en ursäkt för att göra något. Märkligt ord faktiskt…
    Jag tycker det är underbart med människor som bara gör. Härligt!!
    Ha nu en underbar resa neråt värmen.

    • Härligt att vi är fler som slutat använda ”unna sig”. Och kul att du hänger med på resan där vi bara gör!

Translate »