Assi mår mycket bättre och det känns som det bara kan gå åt rätt håll nu. Så efter en helg med mycket oro började veckan med ett jippi och glädjehopp!
Måndag
När det var dags att servera frukosten så var inte Assi på plats på balkongen. Semlan och Sombri strök sig mot allt de kunde hitta och jamade så gulligt när jag kom med maten. Semlan har slutat att fräsa och hon är inte alls lika rädd längre. Jag böjde mig över räcket och där var Assi. Sombri kommer fram direkt när jag ställer ner tallrikarna på golvet och börjar fylla på maten. Semlan sitter på räcket tills jag lagt upp allt. När jag gått in kommer även Assi och äter, vilket jag såg när jag sköljt ur kattmatsburken och gått tillbaka till balkongdörren. Han både slickade i sig vätskan och åt några bitar. Inte så mycket, men de andra åt inte heller så mycket som vanligt.
Assi hade ont i höger fram- och bakben, såg jag när han gick från matskålen och hoppade upp på det lilla bordet. Han hade svårigheter att komma upp, men han lyckades till slut. Vidare upp på räcket och sedan ner på tankarna gick det fint.
Vanligtvis brukar de dra iväg ner över ängen eller till planteringen framför huset när de ätit och tvättat sig & varandra. Men den här dagen så la sig Semlan och Sombri i skuggan vid gamla hönshuset (där Assi legat när de andra ätit frukost i helgen). Men jag såg inte Assi först. Sen såg jag honom komma upp från ängen, han hade varit ute på en egen tur. Jag såg att han gick mycket bättre än dagen innan. Fortfarande inte helt obehindrat, men väldigt mycket bättre.
De andra två sprang honom till mötes, Assi reste upp svansen och sedan klättrade de upp på muren och drog iväg tillsammans. Även Assi kunde ta sig upp på muren.
Sombri kom och käkade torrfoder frampå eftermiddagen, även Semlan kom en sväng. Men Assi kom inte då. Däremot så kom han upp och käkade ganska mycket torrfoder vid 22-tiden på kvällen. När han var klar satt han en stund på räcket, han hoppade upp mycket smidigare den här gången. Men när han såg mig genom fönstret så gick han ner. Han litar nog inte på sin egen rörlighet tillräckligt för att våga hänga kvar i onödan.
Tisdag
När jag kikade ut på balkongen vid 7-tiden så såg Semlan och Sombri på plats i stolen. De hoppade ner på golvet och började stryka sig mot varandra och alla kanter de hittade. De hade inte bråttom upp på räcket, inte ens Semlan. Men när jag gick ut så hoppade de upp på den lilla träplattan på räcket. Så fort jag ställt ner tallrikarna på golvet (efter att jag stängt fönsterluckorna) så hoppade Sombri ner och höll sig nära mina händer. Jag skulle kunna sträcka ut handen och ta på henne, men det gjorde jag inte.
När jag reste mig upp såg jag Assi komma joggandes på ängen, med svansen rakt upp! Han kom upp och började äta med de andra. Och som vanligt så äter han långsammast. Slickar rent först och sedan delar han bitarna (spottar ut allt efter ett bett) och sedan äter han småbitarna.
Sombri var snabbast klar, som vanligt. Hon hoppade upp i fåtöljen och låg och tittade på de andra. Men det blev mat kvar så när de alla hade hoppat ner på taket och lagt sig i solgasset så la jag den överblivna mjukmaten på en tallrik och så fyllde jag på torrfodret. Och självklart pratade jag med dem över räcket innan jag gick in.
Efter nån kvart kanske så hörde jag att någon var uppe igen, mycket riktigt. Sombri var där och åt av mjukmaten. Men hon åt inte upp det. Efter ytterligare en stund kom både Assi och Semlan upp igen och åt upp resten. Semlan blev snabbt klar och Assi tog det lugnt. Han la sig till och med ner en stund på golvet. Men sen hoppade han också upp, inte smidigt och lätt, men han kom upp på bordet och sen vidare till räcket och gick ner via spången på plåttaket. När jag hämtade in den sista tallriken så låg Sombri låg kvar i solen, Assi också fast lite längre bort. Semlan hade dragit ner på ängen,
Efter nån timme hängde de fortfarande där nere vid tankarna. Så då tog jag ut kattgodiset och ställde mig och prasslade med det på balkongen. Då kom Assi joggandes och Sombri kom strax efter. Båda hoppade ner på balkongen hos mig och fick lite godis. Jag satt i fåtöljen och de hämtade godisbitarna jag slängde ut på golvet. När det var slut så vilade de lite och hoppades väl på mer eftersom jag satt kvar. Men till slut valde de att gå ner igen och därefter gick jag in.
Vid 21-tiden kom de båda upp och käkade torrfoder, såg inte hur Assi rörde sig då. Semlan var inte med dem då. En halvtimme senare kom Assi upp själv och åt lite till. Ytterligare en halvtimme senare kom hela familjen upp.
Jag tycker Assi ser pigg ut, han kikar efter ödlor och andra spännande insekter på balkongen och han tvättar sig. Sista gången jag såg honom hoppa upp på bordet den här dagen gick det smidigt som bara den.
Onsdag
Idag var hela kattfamiljen på balkongen, de låg i fåtöljerna och väntade på frukosten. Assi var som vanligt, var så nära som han brukar och skadan är knappt märkbar! Han fräste åt mig när mitt huvud var 30 cm från hans när jag tog en tallrik från golvet, men det ser jag som ett friskhetstecken.
Fräste gjorde ju Semlan också för några veckor sen, men det har nu gått över till mindre rädsla och att hon stryker sig mot allt. Så kanske fräsandet betyder ”varning, kom inte närmare, för nu tillåter jag dig att komma lite närmare än förut.”
Efter frukost, toalettbesök och godis så gick de ner till Semlan som väntade på ängen. Ovan bild.
Nu kommer jag inte speja efter dom hela dagen för att se hur de mår. Nu kan jag andas djupt igen. Jag räknar med att han är fullt återställd alldeles snart. Och eftersom jag igår morse kunde fotografera en del där jag stod på balkongen tillsammans med ungarna (när jag fjäskade med extra godis efter maten) så blev det några nya bilder. Jag gör ett separat inlägg med dem, men de du ser här är från igår.
34 svar till ”Kattstatus med fokus på Assi”
Härlig läsning och fina bilder. Skönt att han verkar återställd igen, förstår din känsla av att kunna andas igen. Tänk att man kan vara så ägd av en liten katt eller tre. Underbara djur =) Ha en bra dag! Kram
Tack! Ja det känns så bra att nu vara tillbaka. Assi kommer springande när jag prasslar om han är i närheten. Sombri är lite lugnare. Älskar dem alla tre! Kram
Tack för uppdateringen om Assi, har tänkt på honom och … på dig då jag vet hur det känns när djuren inte mår bra. Men det här kändes bra att läsa. Och jag älskar bilderna!
Ja det har varit tuffa dagar verkligen. Tack så mycket för din omtanke om oss.
Underbar header, och skönt att det blivit bättre.
Ja väldigt skönt! Tack
Härlig dokumentation av läget … såå skönt att Assi verkar bättre!
Önskar dig en fin dag!
Höll inlägget öppet och skrev lite varje gång så jag inte skulle glömma av. Det var ju ett bra sätt även för mig att dokumentera det på. Detsamma!
Så härligt att det verkar gå på rätt håll. Katterna verkar bli mer och mer vana vid er vilket är ett gott betyg. Kanske blir de tama, kanske inte men det lär framtiden utvisa. Det känns i alla fall som om de har flyttat in och valt er 😀
Ja visst blir de mer vana vid oss. Flyttat in vet jag inte om de gjort, men de är här en del i alla fall. Känner att jag vill erbjuda ett litet hus till dem så de kan hålla värmen i vintern. Då kanske de flyttar in där!
Om inte de här katterna blir tama, åtminstone med er, skulle det vara konstigt, så väl som ni tar hand om dem.
Mina katter, Grållen och Svarten var från början vilda katter, vande sig vid Åke och mig, men ingen annan fick komma i närheten, då stack de iväg. Satt vi ute i trädgården tillsammans med dem, räckte det med att någon bil körde in på gården, så sprang de ut i ladugården och gömde sig där.
Ha en fin torsdag!
/Ingrid
Tack Ingrid, vi gör vad vi kan. Idag har de inte lämnat tomten utan hållit sig omkring här hela tiden. Vad härligt att höra om er erfarenhet av vilda katter! Tack detsamma!
Nu måste jag ju koka mer sylt…hur mycket rosépeppar ska man våga ta? Krossad eller hel?
Jag har använt 2 tsk krossad (mortlad) till 1,5kg plommon. Lycka till, hoppas du gillar också!
Låter härligt att läsa att det går åt rätt håll med lilla Assi.
Ha en fin och bra torsdag.
Carin
Det är så skönt att han är sin vanliga jag igen. Idag har vi haft mycket ”kontakt” 🙂
Så härligt att det verkar bra igen! När jag ser dina mysiga kattbilder blir jag sugen på en katt igen. Jag har sagt att den dagen jag inte är så rörlig längre (läs inte ute och åker husbil så fort vi hinner) ska jag skaffa ett kattsällskap. Just nu vill vi inte ha något som binder oss.
Ja väldigt skönt! Förstår du blir sugen, jag älskar katter men allergin har ju gjort att vi inte kunnat ha några. Men här där de bor ute året om så funkar det ju finfint. Hoppas det blir en katt framöver för er! Vet många som har katt i husbilen förresten.. de vänjer väl dem direkt då gissar jag. Med koppel och sånt.
Underbara nyheter om Assi och de andra med förstås, vilken skatt du har i de tre.
De flesta djur har bra läkkött och katter ju har nio liv dessutom 🙂
Att de fräser är nog som du tror, de vill vara nära men på deras villkor, kul att Sombri är lite tuffare, snart tar hon godiset ur din hand.
Så himla fin bild på mamma och son 🙂
Jag har verkligen en skatt! Eller hur många liv har de och det är ju tur, särskilt när de är vilda och utsätter sig för faror 24/7. Det kanske hon gör, Assi gjorde det en gång när hon var yngre men inte längre. Nu är det Sombri som är modigast. Det växlar onekligen. Tack!
Vad glad jag blir 😀 Härligt att Assi börjar må bättre på flera sätt. Bäst är kanske att aptiten är tillbaka så att han inte får näringsbrist. Jag förstår att du andas lättare nu när du kan se att det går åt rätt håll. Fina bilder, precis som vanligt 😀
Ja det är så otroligt skönt! Idag har båda ungarna varit här omkring hela dagen. Assi sov med mig på balkongen 🙂
Vad skönt att Assi mår bättre. Vilken oro du måste ha känt för honom.
Ja det var en enorm oro, som nu är som bortblåst!
Åh, såna glada nyheter att Assi ser ut att må bättre, och vilka ljuvliga bilder! Så spännande att de närmar sig mer och mer, men det är ju inte konstigt, du är ju deras matmor nu! Å så fina de är!
Tack, ja det är verkligen skönt att han mår bättre nu. De är så himla fina, tycker jag med!
Skönt att Assi är så pass återställt. Tack för uppdateringen.
Ja det är skönt att se att han nu är återställd.
Halleluja så skönt att höra/läsa!
Ja det var väldigt skönt att det gick åt rätt håll snabbt!
Finfina foton och härligt att läsa att allt är som de ska vara igen.
”Himlen vare lovad” som de säger på landsbygden i min gamla hembygd.
Kram
Tack! Kram
Så fina de är katterna och så skönt att Assi mår bättre!
Tack, ja det är väldigt skönt!