Mina tankar i en annans ord

Publicerat:

Japp, så här är det. Jag har funderat och tänkt på hur jag ska få till ett inlägg om bloggandet och kommentarer, men inte hittat det rätta ”knycket”. Rätt var det är så ser jag att Snäckan har skrivit om det och självklart så har jag frågat henne, för här kommer ett citat ur hennes inlägg, precis så här tycker nämligen jag med! Tur man har bloggvänner så man kan låna varandras inlägg när det är stiltje i skallen ;-). Ps. Jag har ändrat de personliga delarna till att passa min verklighet.

”Det slår mig gång på gång och banne mig flera gånger om dagen, den är FANTASTISK den här bloggvärlden. Vilka underbara, underbara människor som man får möjligheten att lära känna, dela glädje och sorg med, få stöd och råd av och även träffa ”på riktigt” och lära känna lite till. Tänk på det alla ni smygsurfare som tassar runt här regelbundet. Om man inte ger då kan man ju heller inte få!

Och jag kan inte för min värld förstå vad ni får ut av den trista envägskommunikation som regelbundet smygsurfande innebär. Jag menar, i verkliga livet, när ni stöter på en bekant på gatan, inte väljer ni då att titta åt ett annat håll och låtsas som det regnar. Nej ni höjer antagligen handen i en hälsning eller stannar till och pratar en stund.

För mig är bloggvärlden inget annorlunda. Naturligtvis så behöver man givetvis inte kommentera vartenda ord som jag hasplar ur mig här på bloggen men det är som på livets väg, ibland vinkar man och ibland byter man några ord. Det är banne mig ren artighet. Och är man inte intresserad om vad det dillas om här, don’t come back!

Så ni anonyma bloggare som återkommer gång på gång och med all säkerhet har skrivit på era egna bloggar att ni uppskattar kommentarer. Ge er till känna så att vi har en chans till en intressant kommunikation istället för en trist monolog.

Och ni, mina irl-vänner , ni får också en känga för det tamefasiken en ganska obehaglig situation när man stöter på er på stan och ni är helt och fullkomligt uppdaterade om vad som händer i mitt liv utan att jag ens vet att ni varit här.

Och förresten, ni som hävdar att ni inte har tid att kommentera. Kyss mig i röven. För har ni läst ända hit ner, ja då har ni banne mig tid att skriva ”hej, i was here” och trycka på send!” ”

16 svar till “Mina tankar i en annans ord”

  1. Bra sagt och skrivet så här kommer ett litet svar på att jag inte är anonym.
    Ha en jättebra dag och helg. Hälsa alla 2 benta och 4 benta vänner.
    Från ett kallt och regnigt Uppsala endast 5,6 grader. VART TOG VÄRMEN VÄGEN JAG FRYSER JU!
    Kram E-L

  2. Jag skriver som jag skrev hos Snäckan. Jag kan inte annat än att hålla med, men eftersom jag gått från den anonyma läsaren till en som kommenterar mer (dock inte varje gång!) så vill jag ändå säga att det som för bloggaren tycks enkelt inte alltid känns så enkelt för icke-bloggaren. Man vet inte riktigt vad man ska säga, kort eller långt, och det blir en envägskommunikation. Sen är det långt ifrån alla bloggare som gör som ni två, dvs svarar i bloggen eller via mejl eller skriver kommentarer i andras bloggar. Och då kan jag säga att man tappar sugen… IRL blir ännu knepigare, men där försöker jag i alla fall tala om att jag läser bloggen IRL så de vet…
    Hoppas du förstår att jag inte säger emot utan bara försöker ge en annan synvinkel…
    Kram

  3. E-L – du e ju inte anonym, du skriver ju lite ibland, vilket jag e jätteglad för!
    Lotten – du har helt rätt! Även om man inte alltid tycker man har nåt att säga så måste det ju nån gång finnas ett inlägg som man kan kommentera, annars har man väl inte så mkt utbyte av bloggen, egentligen… nåja, vi får väl se vad som händer.

  4. Så sant som det är skrivet. Jag är sämst på att kommentera emellanåt, jag ska bli bättre! Kram

  5. Hej, I was here!

    *haha*
    Skämt åsido, jag försöker skriva varje gång jag kikar in, men om det inte är något nytt skrivet och jag redan skrivit, då är det inte lika säkert…
    Men att komma ifrån alla smygsurfare, det tror jag är omöjligt! Nackdelen med att dela med sig med ALLA, kanske… (som det är med nätet, alla kan ju verkligen läsa och ta del av informationen man lägger ut, det är lite läskigt!)

    Hoppas ni har en fin lördag!
    Kramis

  6. Oj.. jag känner en ömmande bak (efter kängan) ska genast informera om att jag varit här!

  7. Stina – du behöver verkligen inte ta åt dig! Tror inte heller att man kommer åt alla smygsurfare… tyvärr. Jag delar med mig och bjuder på det jag skriver, det som är privat, skriver jag inte om.
    Lilla B – kul att se dig igen!
    Teresia – hahahha, tack!

  8. Jag blev så full i skratt i morse när jag såg din kommentar om att du inte bor i Saltsjöbaden. Har kollat lite bakåt i tiden och undrar bara; hur hittade du mig?
    Jag är jätteglad att du gjorde det – och nu har jag även hittat dig! Jag lägger till din blogg på min sida och hoppas att det är ok! Tjing!

  9. Min elaka granne – hihi, duktig tös! Kram tillbaka
    Erica – jag kommer inte ihåg hur jag hamnade hos dig. Jag lägger till dig med!

  10. Hej!
    ja, läser man en blogg skall man också göra ett avtryck i den, instämmer helt och fullt!

    mvh //annette

  11. Annette – välkommen!
    Hannele, vad bra att du har tid! Du lägger ju en kommentar emellanåt, så det är inte riktat till dig, vännen.

  12. Hej svejs!

    Jag är inte så bra på att kommentera, jag kommenterar oftast när jag blir upprörd eller inte kunde ha sagt det själv. Kort sagt när jag blir engagerad på något sätt 🙂

    Men eftersom jag har en egen blogg där det inte kommenteras så mycket så vet jag precis vad du menar och håller med till 1000%.

    Så här med lovar jag dyrt och heligt att jag ska börja kommentera lite mer och svara på de kommentarer jag själv får på bloggen oftare! 😉

Translate »