trygghetsjunkie

Trygghetsjunkie

Publicerat den

Jag har blivit en trygghetsjunkie, jag känner mig så otroligt trygg här i vårt lilla hus på prärien. Här vill jag vara. Trots att det var en jordbävning i veckan!

Vi pratar ofta om hur trygga vi känner oss här, hur stor skillnad det är mot tidigare platser vi bott på. Och hur viktig del det har blivit i vårt liv. Kanske det är åldern, kanske det är medvetandet eller så är det bara så livet är.

Trygg i omgivningen

Jag skulle inte ha några som helst problem med att gå genom byn eller ”stan” mitt i natten. Ensam.

När vi bodde heltid i husbil var jag orolig för att någon skulle råna oss, det läste vi ju om att det hände titt som tätt. När vi bodde i Alingsås var jag rädd att vara ute när det var mörkt, rädd för att bli våldtagen eller nerslagen och rånad. Rädd för män. Att vara ute själv i mörkret var obehagligt. När vi bodde i Vimle var jag rädd för älgar och vargar. Alltid har jag varit rädd för något.

Vår tomt är inhägnad, så vårt trygga och privata space är inte bara huset. Utan hela trädgården. Har skrivit om det tidigare, här kan du läsa det.

Här är jag inte rädd. Inte ett endaste dugg (eller jo, spindlarna då..). Jag gillar fortfarande inte mörker, men det skrämmer mig inte längre. Inte här. Här finns inte heller några vargar, björnar eller andra farliga rovdjur, för människan alltså.

Inte ens de stora och kraftfulla storkarna är trygga i sina bon, se hur rovfåglarna hovrar omkring dem. Att då ”lilla” jag kan vara rädd och söka trygghet är inte konstigt.

Världshändelser

Portugal ligger så långt bort från de värsta oroligheterna som det går att komma i Europa. Även om vi bor i en kommun med en historisk plats för slaget som befriade Portugal från morerna år 1139 så känns det inte som att det finns stora risker för att ett krig skulle utbryta just här igen den närmsta tiden.

Men jag kanske har helt fel, Portugal är ju ett fantastiskt fint land med ett strategiskt läge vad gäller sjöfarten och en hub för kablar av internet. Men det är inget som oroar mig i alla fall.

Naturkatastrofer

Vi bor 140 m över havet, så jag tror inte att haven svämmar över med den mängden vatten under vår livstid. Vi bor dessutom i inlandet, en timmes körväg från både väst- & sydkusten, så tsunamis känns inte relevant heller.

Eftersom vi bor nära Messejana förkastningen, så är en jordbävning en risk. Här kan du läsa om risker om jordbävningar i Portugal. Men det är inget som oroar mig, konstigt nog eftersom vi hade en 2.0 jordbävning precis här där vi bor i tisdagskväll!

En enorm smäll hördes, men ingen rörelse i marken. Roger kollade in en app han har, och jo, där blinkade den blå pricken som visar var vi befinner oss, mitt i den gula pricken som visar var den 7 km djupa jordbävningen var! Jag somnade gott ändå, det är ju massor av rörelser hela tiden i vår planet, det var rätt häftigt att få höra det faktiskt.

Bränderna. det är ju en sak att vara orolig för om en bor i ett så torrt klimat som vi gör. Men vi har medvetet valt en plats där det inte finns skog. Här borde inte en brand kunna få ett förödande fäste. Har bloggat om det för några år sedan.

Hoppas den här storken kommer tillbaka och bygger bo där på stolpen han står på bakom trädet. Han blir då granne med oss

Om det skulle bli en pandemi eller liknande igen så kan vi odla vår mat till stor del, vilket vi redan gör. Vi förbättrar förutsättningarna varje år. Vi har både kunskapen och förutsättningarna att klara oss ganska bra.

Men…

Ja det finns faktiskt ett men. För det finns saker jag vill uppleva i livet som kräver att jag fysiskt flyttar mig från den här trygga och fantastiska platsen, både tillfälligt och permanent. Det är en tröskel jag både vill och behöver kliva över.

Men när? Ska jag vänta på att krigen är över? Ska jag vänta på att Trump fängslas eller Putin mördas? Att klimatförändringarna stoppas? Då får jag nog vänta förgäves, för jag tror inte världen blir en lugnare plats under de närmaste 30 åren, vilket jag hoppas jag minst har kvar av livet. Jag har min tilltro till att nästa eller nästnästa generation skapar en bättre värld än vad vi lyckats med.

Jag är inte en person som oroar mig. Det jag inte kan kontrollera brukar jag kunna släppa. Men faktum är att jag nu känner ett starkt behov av den här tryggheten som vi har här. Jag är en riktig trygghetsjunkie just nu. Jag tror att det är övergående, jag hoppas det. Men just nu är det så här.

Storkboet med hovrande rovfåglar finns uppe i byn, ca 600 meter från där jag står och fotograferar. Så att de är lite suddiga får vi acceptera. Tycker dock de var väldigt symboliska för det här inlägget. Lekte med det svartvita för att skapa mer dramatik.

Missa inga inlägg, följ bloggen!

38 svar till ”Trygghetsjunkie”

  1. Profilbild för Znogge

    Jag tror att man som äldre och med mer livserfarenhet blir mer medveten om hur läget är och vilka faror som finns.. Att känna sig trygg är verkligen en grundpelare i livet. Att bo i ett tryggt område är verkligen A och O även om inget är hundra procent säkert.

    Kram

    1. Profilbild för Anna Forsberg

      Så sant som det är sagt! Känslan är viktigare än verkligheten tänker jag. Kram

  2. Profilbild för Mamma C

    Fick frågan av bror min när vi var hemma nu. Hur vågar du gå ute så tidigt i mörkret när du rastar Ixa hemma? Jo, för här hemma känner jag mig trygg.
    När vi bodde hos brorsan tyckte jag det var otryggt att gå ut med Ixa när mörkret lagt sig, även om klockan inte var mycket. Men Norrköping är ingen okej stad längre när det gäller kriminalitet.
    Vi har också jordskalv lite nu och då runt här där vi bor. Det är bara en gång som vi känt huset skaka annars är det bara muller i backen som hörs.
    Ha en fin söndag.
    Kram Carin

    1. Profilbild för Anna Forsberg

      Jag har inte ens reflekterat över att du är ute i mörkret, det beror helt säkert på att jag själv känner mig trygg här. Jag förstår din brors fråga, för i Sverige kände jag mig aldrig trygg i mörkret. Kram

  3. Profilbild för Äventyret Framtiden

    Livet är ett vågspel och som man brukar säga lite skämtsamt att det är livsfarligt att leva.
    Viktigt är att hitta tryggheten inom sig själv.
    Här är det titt som tätt små jordbävningar i klassen 2, men då en bit ute i havet…vi känner inte av dem alls men när de blir lite större så känns de av, då skallrar duschkabinen till…Man lär sig leva med det också. För några år sedan fick vi uppleva en jordbävning som kändes rejält, då på 5.3 på Richterskalan. Skador uppstod lite här och där på Madeira.

    Ni har det så fint där ni bor, härligt att du känner dig trygg och lugn.
    Ha en fin söndag!
    Kram

    1. Profilbild för Anna Forsberg

      Ja du har så klart rätt i att tryggheten behöver hittas inom en själv i första hand. Tack, jag mår fint här. Detsamma, kram!

  4. Profilbild för Sara i Barcelona
    Sara i Barcelona

    Förstår dig till 100 %. Det är en fin och viktig känsla att känna sig trygg🙏 Sen finns det ju olika nivåer av trygghet…
    Jag känner mig fullständigt trygg här i Barcelona, i mitt vardagsliv, speciellt i vårt kvarter (med ca 100.000 inv.😊) men även när jag är uppe i bergen här runt vår stad, där det ju finns mycket vildsvin tex. Men jag känner mig aldrig rädd.
    När det gäller naturkatastrofer och krig, är förstås Spanien kanske lite mer i farozonen än var tex Sverige är tänker jag, men jaa, det är lite utanför min kontroll.
    Pandemin gjorde mig dock lite otrygg, då jag kände att staten fick en makt över oss som jag inte kände mig trygg och bekväm i… Och även gällande resor tycker jag tanken är obehaglig hur plötsligt gränser stängdes och folk inte kunde fara hem tex…
    Men överlag i mitt dagliga liv känner jag mig fullständigt trygg☺️🙏 kram! På återhörande😉

    1. Profilbild för Anna Forsberg

      Blir glad av att läsa att du är trygg i ditt dagliga liv bland grannar och vildsvin 🙂 Kram!

  5. Profilbild för Marianne

    Så skönt att du har landat där du känner trygghet.
    Jag var mörkrädd som barn, när mor dog -97 insåg jag vad som fanns i mörkret och nu är jag är aldrig orolig i mörker, jag har gått i Stockholms förorter sena kvällar, och känt mej trygg.

    Jag är ju en orolig själ, men det som oroat mest är att det ska hända mina barn/barnbarn/barnbarnsbarn eller djur något, där platsar även det som händer ute i världen, hur ska det bli för dem?

    Ha en fin söndag,
    kram

    1. Profilbild för Anna Forsberg

      Vad fint du är trygg i mörkret numera. Ja vad som kommer hända med världen framöver kan jag absolut förstå att det kan skapa oro. Detsamma, kram

  6. Profilbild för Marika

    Ingenting är nånsin säkert men jag tror också att det har med åldern att göra. Jag har aldrig oroat mig och när jag bodde i Malmö för många år sedan cyklade jag runt även på nätterna där. Noll rädd liksom. Skulle jag inte göra idag. Här känner vi också av jordbävningar. Husen är inte säkert byggda mot det. Inget jag går och tänker på förstås.

    1. Profilbild för Anna Forsberg

      Nej det är inget som är 100% säkert det har du ju rätt i. Kanske det är just att en inser att livet inte är för evigt som tryggheten blir allt viktigare. Kanske det vänder, när en känner att det är nu eller aldrig som gäller 🙂

  7. Profilbild för Åsa
    Åsa

    Jag är nog också lite (eller kanske mycket! 😁 ) åt trygghetsjunkie – en sak jag aldrig begripigt är hur det kan finnas folk som behöver adrenalinkickar för att må bra. Själv ogillar jag verkligen adrenalinpåslag och det är absolut inget som jag söker efter!

    Jag känner mig trygg där vi bor (på landet – inte i stan), men vissa obehag är svåra att undvika. Tung trafik och älg vid vägarna kombinerat med mörker och dåligt väglag: urk! Man får försöka optimera efter bästa förmåga – som ni gjort som tittat på bl.a. brandrisk mm när ni valt var ni bosatte er. Allt kan man inte slippa ifrån, men man kan försöka undvika en del om möjligt.

    Jag känner mig undrande över att du nämner att flytta på dig permanent. För mig verkar det som ni har hittat er näst intill perfekta (så gott det nu går) plats att trivas på, så vad är det som lockar och får dig att ens överväga något sådant? Man blir ju lite nyfiken! 🙂

    För mig lockar definitivt en tillvaro med mindre mörker på vintern, ingen snö (idag snöar det här) och en längre säsong för odling och trevlig utevistelse! Vi jobbar på vår långsiktiga planering av det och hoppas att vi kan få det att bli av. Jag ska tänka på dig och ert väder när jag tar på mig dunjackan och går ut och ställer mig vid grillen när vi ska fixa lunch! 😂 Ha en trevlig fortsatt söndag!

    1. Profilbild för Anna Forsberg

      Roligt du delar med dig av dina tankar på detta. Söker inte heller adrenalinpåslag! Att flytta permanent är inget som finns i våra planer, men jag vet också att vi är för nyfikna för att stanna på ett ställe ”livet ut”. Jag har fler drömmar i livet, men de är inte aktuella att släppa fram än. Vi kommer bo här i många år framöver tror jag. Jag hoppas också ni kan hamna på en plats där ni kan leva ert drömliv framöver.

  8. Profilbild för Anita

    Jag har alltid tyckt att det känns i dina inlägg att du befinner dig på en trygg plats i livet och att du verkligen trivs där du är nu. Det måste vara en skön känsla. Saker kan alltid hända var man än är, var man än bor men det känns verkligen som ni hittat den perfekta platsen för er.

    Kram

    1. Profilbild för Anna Forsberg

      Vad fint att läsa Anita, dels att du uppfattat det så och att jag lyckats förmedla det 🙂 Kram

  9. Profilbild för Hanneles bokparadis

    Är inte heller någon som oroar mig, inte i förväg… många saker kan man inte påverka. Slutade vara rädd vid tjugo; vatten, mörker, hundar… allt.
    Känner mig trygg på kvällarna i Göteborg.
    Mina föräldrar överlevde kriget, inget jag vill tänka på

    1. Profilbild för Anna Forsberg

      Vad fint du varit trygg sedan du var 20!

  10. Profilbild för bmlarsreseblogg
    bmlarsreseblogg

    Jag tror att tanken på trygghet blir större med åldern. Som ung tänkte jag kanske inte på vilka faror som fanns och rädsla fanns nog inte… Jag tror samtidigt att trygghet är en inre känsla som varierar från individ till individ.
    Nog är det viktigt att känna en grundtrygghet på det ställe där man bor och tillbringar sin mesta tid

    1. Profilbild för Anna Forsberg

      Tack för dina tankar. Tror du kan ha rätt där 🙂

  11. Profilbild för LillaSyster
    LillaSyster

    Skönt att du funnit din trygga plats på jorden. Jag är mer rädd att gå ensam hemma om kvällarna än när jag är på GC. På GC hör jag inte om gäng kriminella och sprängningar av dörrar och portar. Ha en bra söndag!

    1. Profilbild för Anna Forsberg

      Det verkar som du hittat din också, även om du inte bor där 🙂 Detsamma!

  12. Profilbild för Titti

    Ja den där tryggheten är ju så viktig. Jag vet. Rädd är man ju för många saker. Ormar, höga höjder och djupa vatten för min del 🙂 Det räcker!
    Ja världen är konstig just nu. Vi får se hur 2025 blir…
    KRAM från Titti

    1. Profilbild för Anna Forsberg

      Visst är den viktig. Kram

  13. Profilbild för Channal

    Hej Anna! Jag känner mig också trygg och jag är en positiv person och har alltid hoppet! Men jag känner en oro för världen! Alla onödiga hemska krig där många oskyldiga mördas och miljökatastrofer orsakade av oss människor! Vad är det för värld vi lever i?!! Galningar som Trump som vill förlänga mandatperioden precis som Putin och andra galna ledare i Afrika och Nordkorea. Högerextremistiska vindar med bara massa hat! Tänk om alla bara kunde gå hem och älska sin familj och ta en fika med grannen.

    Snart ses vi! KUL! Kram till dig! Anna

    1. Profilbild för Anna Forsberg

      Ja det är en märklig värld, inget nytt under solen dock om jag tolkat historien rätt. Tyvärr. Kan ju tycka vi borde lärt oss. Ja hem och älska! Kram

  14. Profilbild för Micke

    Skönt med trygghet, det underlättar ju tillvaron betydligt.
    Ni har det ju så fint därborta med allt ni tar er för, härligt.
    Mycket skit i världen just nu, hoppas det lugnar ner sig så småningom fast det tar nog lång tid tyvärr.
    Vi får väl leva på hoppet om en bättre värld.

    Ha det bäst nu.

    1. Profilbild för Anna Forsberg

      Tack, ja hoppet finns kvar hos mig af. Detsamma!

  15. Profilbild för Susjos

    Fint att du känner dej trygg där du bor, det är ju viktigt att få känna sig så. Jag känner mej också trygg här i vår lägenhet, möjligen är det lite läskigt att cykla genom kyrkogården på kvällarna när jag ska till jobbet ( just nu är den vanliga cykelvägen avstängd) just för att det är så mörkt där.
    Ha det gott!

    1. Profilbild för Anna Forsberg

      Det känns bra. Förstår det känns lite obehagligt att cykla genom kyrkogården i mörkret. Detsamma!

  16. Profilbild för Monnah

    Jag växte upp med en mamma som var orolig för precis allt från mörker till våldtäktsmän och krig. Jag bestämde mig en dag i tidig vuxen ålder att jag vägrade leva mitt liv på det sättet, rädd för allt. Det är inte helt lätt att bestämma det, oro och rädsla för saker har vi ju alla med oss i kroppen vi lever i, men jag har lyckats rätt väl. Hakar inte på makens äventyr med hundra procents entusiasm, men ändå. Något som är klart för mig är att vi har tillgång till allt elände i hela världen koncentrerat genom internet. Visst finns det mycket att oroa sig över om man letar, men det finns sååå mycket gott som kompenserar! Och få domedagsprofeter har rätt. ❤️ (Tänk Al Gore och hur han har skrämt både barn och vuxna på stora världsscener och det fortsätter bara.)

    Jag är glad att du känner dig så trygg på er fantastiskt fina plats på jorden!

    1. Profilbild för Anna Forsberg

      Du e klok du. Jag är inte särskilt orolig heller, men vissa saker påverkar definitivt mina beslut. Tänker att det ibland är sunt, och ibland är det ett hinder. Det är jag också glad för!

  17. Profilbild för Susanne

    För mig är det också viktigt att jag får känna mig trygg och det gör jag oftast hemma där jag bor nu. Det är nog bara när det blåser kraftigt med stormbyar som jag känner mig lite orolig. Mest då att något träd ska falla ner på huset. Jag tänker inte på det allt för ofta men ibland kommer det över mig hur samhället blivit med våld och otrygghet. Jag undviker att gå i centrum även dagtid då jag inte kan känna mig helt trygg och bara det är sorgligt och onödigt för när man tänker tillbaka till min egen uppväxt och tonår så var det ytterst sällan man kände sig otrygg men nu… Och tyvärr är det ju inte bara hemmavid det känns otryggt utan på många platser i världen känns det smått olustigt. Måtte det bli annat framöver. Intressant inlägg.

    1. Profilbild för Anna Forsberg

      Glad du känner dig trygg där du bor också. Det där med träd över huset kan jag också tänka på när det blåser kraftigt. Det är sorgligt att din otrygghet påverkar ar du rör dig, men jag förstår. Tack!

  18. Profilbild för Ibod11 - Ingrid

    Härligt att läsa om hur trygga ni känner er ur många aspekter. Så borde alla få ha det. Många söker efter trygghet och få kan känna sig helt trygga. Jag når inte upp till riktigt samma trygghet men nästan. Jag har hittills varit förskonad från naturkatastrofer, och det finns goda förutsättningar för att det fortsätter så. Jag oroar mig inte för konflikter eller kriser i förväg. De krig som finns är naturligtvis fruktansvärda men för min egen trygghet känns de inte farliga. Om jag går ut kan jag i sällsynta fall stöta på älgar och det finns björnar i närheten. Men jag oroar mig inte. Jag har förmodligen blivit sedd av björnar men de håller sig borta från oss människor om de är friska och inte behöver leta hos oss efter mat. Jag är sällan ute sent på kvällarna men just i mitt närområde skulle jag inte vara rädd om jag stötte på män eller gäng med killar. Kanske för att jag är för naiv för att tro att det finns en fara.
    Jag är jätteglad för er skull att ni har hittat den stora tryggheten men jag hoppas ändå att ni ska våga lämna den och hitta på äventyr. Det gör ni så klart redan när ni gör diverse utflykter.
    Kram

    1. Profilbild för Anna Forsberg

      Jag är livrädd för björn.. hade inte vågat gå ut om jag bodde i björnrike. Glad du känner dig trygg där du befinner dig Ingrid. Kram

  19. Profilbild för Annika

    Ja det där att känna sig trygg är a och o. Verkligen. Jag är inte heller rädd här, direkt. Inte rädd när jag är ute och går ensam etc.
    Men jag har nog en ganska rädd läggning annars, rädd för höjder, rädd för att en jordbävning ska drabba LA där min dotter bor, rädd för att bli sjuk, orolig för min familj etc etc. Tycker det en ständig oro. Orolig för den president som komma skall, orolig för vad han kommer att ställa till med.
    Jaja ..
    Men å andra sidan är jag verkligen en trygghetsjunkie också. Myser in mig i min bubbla.
    Precis som du är jag också mörkrädd, eller VAR. Jag har nog jobbat bort mkt av det.
    OCH i somras vågade jag vara ensam i mitt sommarhus. DET hade jag inte vågat förr, NU var jag helt ensam där i flera nätter. Inte bara ensam där, grannarna var inte där heller. Jag var helt ensam i huset vid vägens slut. Det finns tre hus där vi bor vid havet. OCH där var jag helt solo och LUGN i det. DET var nytt för mig, att just känna lugnet. Jag kunde sova. WOW, ibland blir man verkligen äldre och klokare. Det lustiga är att jag slutade vara rädd för spöken och dyl när min pappa dog. Det var som om hans död liksom stärkte mig i den tron. Min pappa var en sådan enorm trygghet för mig hela livet och min största supporter. Han hjälpte mig med att bota min rädsla för det oförklarliga efter din död. Jag sov i hans säng där hon dog när jag kom hem, och det kändes bara bra. Jag sov i hans säng i sommarstugan. NU svävade jag nog lite utanför ämnet. Anna, kramar till dig!!

    1. Profilbild för Anna Forsberg

      Sväva på du! Vad fint att läsa att du jobbat bort din rädsla för mörker, gissar det kändes underbart där på landet. Kram!

Senaste inläggen

Vädret

Ourique, PT
13°
Soligt
07:3417:15 WET
MånTisOnsTorFre
13°C / 1°C
14°C / 1°C
14°C / 3°C
13°C / 5°C
14°C / 5°C
Translate »
error: All content is protected! If you want to use an image, contact me.