Óbidos, en välbevarad medeltida stad (by) med en intakt omringande mur. En av de platser som “alla” säger är ett “måste” att besöka i Portugal.
Så det är en välbesökt plats, med närheten till Lissabon så är det en populär utflykt. För mig har ett besök i Óbidos stått ganska länge på listan, redan när vi bodde i husbil ville jag åka hit, men det har inte blivit av förrän nu och frågan är om vi tycker det var värt väntan.
Entrén, akvedukten, borgen & muren
En maffig och väldigt läcker entréport till Óbidos och kakeldekorationerna var magiska.
Själva borgen kommer en inte in i, den är ombyggd till ett hotell, Pousada Castelo de Óbidos, så om en vill besöka insidan av borgen så gäller det att boka ett rum på hotellet. Utanför borgen finns det en borggård, känns det som i alla fall, tycker inte att marknadsstånden (som var tomma när vi var där) smälte in i miljön.
Det går fint att gå uppe på muren, men vi gjorde inte det då det var halt i fukten på kullerstenarna på gatorna. Så att vara uppe på muren kändes inte aktuellt för oss, men vi beundrade den ändå, ett imponerande bygge verkligen!
Vi parkerade vid akvedukten, jag fascinerades av den medan Roger såg en Alfa GTV minsann!
Pittoreskt och kommersiellt
Kan en plats vara både pittoresk och kommersiell är frågan. För mig tar det kommersiella bort det pittoreska. Men jag är extra känslig mot all denna kommers som är överallt.
Det finns souvenirbutiker med medeltidsgrejer och nyckelringar överallt. Kaféer, restauranger och affärer där en kan smaka och köpa områdets berömda körsbärslikör, Ginjinha de Óbidos.
Jag förstår så klart att turister mjölkas på pengar, att det finns arbetstillfällen och inkomster att tjäna. Att det utnyttjas är inte alls konstigt. Särskilt med närheten till Lissabon, då det är en aldrig sinande ström av turister. Varje dag och året om. Det var inte massor av folk när vi var där, en måndag i maj.
Gränder & brist på kärlek
Det var så roligt att kika in i alla gränderna som vi passerade när vi strosade omkring i byn. Vi gick inte på varje gata, men nog fick vi se en hel del gränder och även en katt som inte ville titta på mig.
Med närheten till västkusten så är Óbidos alltid fuktigt och de två senaste åren dessutom med massor av regn, det påverkar så klart husen. Och det syntes. Det saknades kärlek på många håll. Många av de vita husen var inte längre vita.
Den vita kalkfärgen hjälper till att hålla huset svalt på sommaren och den är tydligen även antibakteriell och svampavvisande. Det arbetet med att kalka om behöver dock göras varje år och det har bevisligen inte prioriterats överallt.
Fantasiska vyer
Det är alltid roligt att besöka platser som ligger på kullar, vilket ofta byar och städer gör här i Portugal. Vyerna är fantastiska, jag gillar verkligen att beundra utsikter.
Event & kultur
Den här kommunen fokuserar mycket på event och kultur, Òbidos tilldelades 2015 “City of literature” av Unesco (extern länk).
Located on the western central coast of Portugal, Óbidos is an ancient fortified city that remains a well-preserved example of medieval architecture. In recent years, Óbidos has distinguished itself through a wise combination of heritage preservation and creative innovation.
Unesco
De har bland annat gjort om kyrkor till bokhandlar och bibliotek. Jag tycker om tanken på att de använder ett överflöd av kyrkor till andra ändamål, även om de inte hade gjort det särskilt smakfullt i Igreja de São Tiago som vi var inne i.
Finns en medeltidsvecka i juli att besöka som säkert ger en annan känsla till byn och dessutom går de all-in i julfestligheter i december.
När vi kom till Óbidos hade deras stora gaming-event precis avslutats. Óbidos Vila Gaming är ett evenemang som marknadsförs som “världens första gaming-by”.
The flagship project currently undertaken by the Municipality is the Creative Houses project, which focuses on turning abandoned houses into a network of creative residencies for artists, as well as an incubator space that functions as a hub for young entrepreneurs to launch creative businesses.
Unesco
Så, var det värt att åka till Òbidos?
Det är såklart en smaksak, men jag tycker det känns bra att ha varit där och faktum är att jag är glad att jag fotat så mycket så jag i lugn och ro kunnat uppleva platsen igen när jag skrev det här inlägget. Nu tycker jag den känns bättre än när jag var där faktiskt. Kanske den kräver ett andra besök också, även om det känns som jag hellre skulle återvända till andra gamla byar vi besökt:
- Sortelha – en by där husen är i granit och omålade, en underbar plats tycker jag. För långt från Lissabon för en dagsutflykt. Alla hus är inte bebodda, vilket kanske upplevs som en “död plats” men inte för mig, en fridfull plats känner jag.
- Monsanto – en by av stenbumblingar, så fräck. Mer folk och mer boende än i Sortelha, mycket mer levande.
- Elvas – den som gillar borgar, akvedukter och murar blir inte besviken av ett besök i Elvas omgivningar.
Så vad gäller Óbidos så tänker jag att om du kan se förbi allt det turistiska, blunda för fuktens framfart och tänka dig tillbaka till medeltiden då den här platsen byggdes, ja då har du säkert en behållning av ett besök i Óbidos, med medeltida kyrkor, kullerstensgator och torg utöver muren och borgen.
Vårresa maj 2026
Alla inlägg från vårresan kommer länkas efterhand som de skrivs. Vi spenderade alltså några dagar på Silverkusten, ca 1 timme norr om Lissabon.
- Vart gick vårresan?
- Var Óbidos värt ett besök?
- Termalbad, paviljongerna & parken i Caldas da Rainha
- Keramik & snoppar i Caldas da Rainha
- Gator, kakel & hus i Caldas da Rainha
- Hav & surf i Nazaré
- Nazaré Praia och Nazaré Sitio
- Utsiktsplatser runt São Martinho do Porto
- Alcobaça kloster
34 kommentarer till ”Var Óbidos värt ett besök?”
Jodå, en liten flaska med körsbärslikör finns fortfarande i hemmet. Inte heller så förtjust i turistskrammel, fast man själv är turist. Minns en kyrka som konverterat till bokhandel…
Läckra bilar är alltid sevärda. 😊
Ja det är ju lite taskigt att klaga på turister, när en är det själv. Det håller Roger absolut med dig om 🙂
Väldigt fina bilder från ert besök där. Ser verkligen pittoreskt ut. Jag gillar ju bilderna från gränderna lite extra. Så charmigt även om det saknas lite kärlek på vissa ställen. Och vilka läckra krukor med de röda pelargonerna? i. Sådant fastnar jag för. 😀
Man vet ju aldrig riktigt heller innan man besöker ett ställe om man tycker om det eller inte. Det är väl lite det som är charmen med att resa.
Kram
Tack! Jag gillade också de där gränderna. Visst är de fina krukorna, kanske det är krus från körsbärslikören.. gissar.. 🙂 Precis så är det, en vet inte förrän en varit där. Kram
Det är väl alltid en balansgång mellan det äkta och turismen. Jag tänker på Gamla Stan i Stockholm som är väldigt fint men nog finns det mycket för att locka turister.
Det syns att det saknas lite kärlek men jag hade nog ändå tyckt det varit värt ett besök. Charmiga gränder och kullerstenar tycker jag är fint. Att kyrkor används till annat tycker jag är bra för annars hade nog risken för förfall varit överhängande. Nu har ni varit där och bildat er en egen uppfattning. Innan vet man inte vad man ska tycka.
kram
Det är det helt klart. Visst är det toppen att kyrkorna används till annat när församlingen försvinner. Kram
Sevärda platser är nästan alltid tturistfällor tyvärr.
Många fina bilder som du knäppte på er resa och tur var väl det så du kan titta och minnas i lugn och ro.
Ha en fin fredag.
Kram Carin
Ja så är det ju. Tack så mycket, det är väldigt bra att kunna resa igen via sina bilder. Ser sånt jag faktiskt inte såg på plats. Kram
Så här har jag känt väldigt många gånger, men faktiskt inte då jag var i Rom första gången. Det är svårt att komma runt kommersialismen och som du säger så behövs turismnäringen också. Det handlade säkert om att vi var där då inte turismsäsongen var igång och att allt det sevärda är så utspritt på många ställen. Att vara i Gamla stan i Stockholm är för mig exakt detta du beskriver (minus kalkfärgen), men våra ungar vill ändå gå på den årliga julmarknaden för att det är tradition och i Storkyrkan bjuds det ofta på fantastiska konserter.
Det är svårt, har full förståelse för den, men gillar den inte. Vi undviker alltid högsäsongerna, för vi kan och behöver lite mer space. Ibland får en bara ta det för var det är, men ibland är det svårt 🙂 Kram
Hej Anna!
Staden i sig ser ju superfin och mysig ut utifrån dina foton men jag kan absolut förstå frustrationen runt kommersialismen, det tar lite själen ur en plats, helt klart. Jag minns när vi var i Thailand hur besviken jag blev på vissa platser just pga av det, det åt liksom upp det vackra och fina med alla stånd och ropande försäljare.
Tråkigt att dom inte har hunnit putsa upp de vita husen med ny kalkfärg, det gör definitivt skillnad för helheten.
Fint att ni kom iväg på er lilla resa iaf och tack för att jag fick hänga på 🙂
Kramar!!
Exakt så, det tar själen ur platsen. Den fann jag tack och lov i Sortelha för några år sedan. Glad du följer med. Kramar
Det är väl så, riktigt turistiga platser HAR ju alltid något mycket sevärt och fint som bör ses. Så det är nog alltid värda att besöka. MEN ja, det är absolut inte kul när kommersen tar över för mycket. Det förtar en HEL del.
Jag skulle önska att de kunde putsa upp husen och ta hand om detta arv som ju lockar så många.
Dina bilder därifrån är fina, verkligen. Gå på muren, I think NOT. För höjdrädd för det.
Kramar och ha en trevlig helg!!
Så är det ju, och då får en liksom ta kommersen också, men det är inte kul och förtar massor. Nej, muren är inte för mig heller, här finns ju inte skyddsräcken heller så det känns lite osäkert om det är halt. Kram och detsamma
Både plus och minus alltså men det verkar ändå som om det blev en positiv känsla när du sammanfattade. Bilderna visar så klart inte allt men jag tycker att det mestadels ser trevligt ut och det ser ut att finnas massor att titta på. Jag hade nog inte kunnat motstå att gå upp på muren men om det kändes halt så hade jag säkert gått ner ganska snabbt igen. Kul att få hänga med 😀
Kram
Rätt uppfattat! Bilderna gav mig en extra möjlighet att se sånt jag faktiskt inte uppfattade på plats. Kul du följde med. Kram
Vackert och mäktiga byggnationer. Synd att underhållet är eftersatt- det är ju en stor kulturskatt =) Tack för att du delar med dig. Trevlig Pingst!
Håller med dig och tack för att du följde med. Detsamma!
Vi hade Nazaré, Óbidos och Peniche på vår önskelista på vägen hem och där finns de kvar. Visst är det tråkigt med för mycket kommers och när allt blir alltför turistiskt, men samtidigt förstår vi att de tar chansen att tjäna pengar på besökande turister. Ändå tycker vi att platsen ser charmig ut och då får man försöka bortse från det.
Ni får följa med till Nazaré via mina inlägg så småningom. Jag har pins i Google maps över hela världen, jag kommer inte hinna se allt, men det är kul att ha dem samlade ändå. Bra om en kan bortse från det.
Så fint det ser ut, inte minst med den historiska muren! Fina foton!! Det svåra är ju att man vill besöka intressanta och fina platser, men helst inte vill att tusentals andra gör samma sak exakt samtidigt … ja, det är en balansgång det där. Man får ju förstå att någon vill slå mynt av turisternas pengar tänker jag. Samtidigt kan man ju försöka välja lågsäsong, om möjligt, eller emellanåt försöka hitta platser som är lite mindre turistiga. Jag upplever att turism finns på väldigt många ställen i världen (inte bara de som är kända i Sverige) men förstås inte i varenda by på landet … Jag gillar idén om att sprida ut turismen i den mån det går, men vissa ställen kommer säkert hela tiden vara mer populära, och detta är nog ett aldrig sinande ämne …
Tack, där finns mycket att titta på och försöka få känslan av medeltid. Det är inte lätt att få se fantastiska platser utan att dessutom trängas med andra. Vi väljer ju alltid lågsäsong eftersom vi har den möjligheten. Det är viktigt att sprida ut turismen, jag hoppas fler åker till inlandet i Portugal t.ex. där finns så mycket historia och vi har ofta varit nästan helt själva på de platserna. Ex. Sortelha jag länkade till i inlägget.
Jag förstår precis vad du menar. Italien är fullt med medeltidsstäder men många av dem har liksom tagits över av turismen. Därför är jag så glad att det finns ställen kvar som t ex Amelia som inte har den stämpeln på sig. Man kan verkligen gå omkring och känna medeltiden.
Kram
Och jag skrev upp Amelia på listan direkt när du skrev om den platsen, för det är såna där små guldkorn som jag gillar. Kram
Ja, det kommersiella tar ofta bort det charmiga, men många lever ju på turismen. Vissa skyltar kunde vara mer anpassade för att smälta in i miljön.
De har gjort ett gott försök med marknadsstånden också, helt katastrofala är dom inte och praktiska bör dom ju också vara… men håller med dig om att det är svårt att få sånt här att synka med allt det gamla som omger platserna.
Det är så och det är förståeligt men vi behöver ju inte gilla det för det 🙂
Tycker stan ser väldigt mysig ut, men liksom du så ogillar jag det kommersiella, tycker det förstör men förstår att det är en stor inkomstkälla. Att göra om historiska byggnader till hotell eller butiker är inte heller något jag gillar, men samtidigt förstår jag att jag kanske skulle ogilla alternativen ännu mer, alltså att bygga något modernt för ändamålen 😉
Kram
Vi förstår mycket väl, både du och jag, men vi gillar inte 🙂 Kram
Trots det turistiga och fuktens påverkan på husen skulle jag vilja åka dit. Det set väldigt charmigt ut, och dessutom blev jag nyfiken på körsbärslikören.
Jag har inte provat just deras körsbärslikör, men andra delar av Portugal har också körsbärslikör som tradition och det är gott, och sött.
Vi har varit nyfikna på Óbidos så det var jättekul att kunna besöka platsen via din upplevelse och kameralins! Det ser verkligen läckert ut – och vilken borg! Synd att den inte gick att besöka om man inte bodde på hotellet. Det där med kommersialism är ju lite kluvet – man förstår att folk behöver tjäna pengar på de turister som dyker upp, men det är ju himla trist om ALLT likriktas till souvenirbutiker med samma sortiment istället för att det finns genuint lokalt hantverk av hög kvalitet och mer “normala” butiker eller hur jag ska beskriva det. Sen är det som jag har mest svårt för när det är så mycket turister att det är sån trängsel. Om jag behöver trängas med folk så är det inte roligt längre – då vill jag hellre bara bort därifrån. I trängsel kan jag inte ta in detaljer och njuta av något och koppla av. Nope – då går det bort. Det är bara att inse att många stora historiska platser bara inte är något för mig eftersom de ser väldigt häftiga ut på bild, men om jag skulle komma dit så skulle det myllra med andra människor som också är där för att uppleva platsen. Och då skulle jag inte få någon positiv behållning av det. Besvärligt att man ska vara sån, men det är bara att gilla läget. Lågsäsong passar oss! 😄
Vad roligt du följde med dit via mina bilder. Det är kluvet, jag förstår men önskar ändå det var annorlunda. Lågsäsong är det som gäller för oss också. Nu är det några månader då vi inte gör några utflykter ens, njuter av vår egen plats.
Vilken vacker stad! Men jag förstår vad du menar när en plats blir för turistisk och kommersiell. Carcassonne som vi besökte förra året var precis en sådan pitroresk stad med stadsmurar och medeltida gränder. Men på dagtid var det ju fullt med besökare och souvenirbutiker. Ibland skulle man önska en kvalitetsstämpel på turistmål som begränsade antalet souvenirbutiker för att uppmuntra andra verksamheter. Å andra sidan antar jag att det är svårt att få vissa verksamheter att gå runt.
Men kul att du fick komma dit och se staden trots allt!
Kan tänka mig att det var en liknande upplevelse i Carcassonne. Det är svårt att få rätt känsla, samtidigt vill en ju se det. Precis, känner så också men förstår att intäkterna behövs. Ja, jag är glad jag var där och genom att gå igenom bilderna och uppleva byn igen så blev det en mer positiv upplevelse faktiskt.