Det är så fantastiskt roligt med dialogen jag har med er som kommenterar mina inlägg eller skickar mejl. Era frågor får mig att reflektera och den här frågan fick jag av Tove och tycker det var en mycket bra fråga som inspirerade mig till att tänka efter och så klart skriva om det!
En del av kommentaren som Tove skrev till inlägget om effekterna av mitt biohackande, där du alltså kan läsa hela hennes kommentar.
Du fyller inlägg med allt du åstadkommer och lyckas med att förändra ditt liv fysisk och psykiskt. En fråga: Hur hinner du med att bara vara?
Först och främst så behöver en nollställa sitt eget görande innan det går att ens förstå någon annans. Det jag gör kan inte läggas ovanpå det som någon annan redan gör, för då blir det orimligt.
Lever långsamt
Börja sen med att lägga till att jag har valt att leva ett långsamt liv. Jag diskar för hand, klipper gräset (ca 2000kvm) genom att gå med en gräsklippare (motordriven iofs) och jag (vi) lagar i princip all vår mat från grunden.
Kalendern är så gott som tom och klockan fyller allt mer sällan någon funktion för mig. Allt arbete här hemma gör vi själva om det inte är stora projekt där vi inte har kompetensen (hållfasthet, el och VVS), i en takt som passar oss.
Jag sover mycket, går sällan och lägger mig efter 22 och vaknar oftast först efter 7. Vi har inte bråttom och vi arbetar bort ”måsten” så mycket vi kan. I mycket av vårt görande finns med andra ord utrymme för tankar och vila.
Bloggandet
Tove syftade på mitt bloggande, att jag fyller inlägg med allt jag åstadkommer.
Mitt bloggande är en stor del av mitt liv, jag har bloggat i 18 år, det är rutin och viktigt för mig. För två år sedan skrev jag om tankar kring mitt bloggande, du kan läsa om det här. Det jag skrivit där stämmer fortfarande, jag bloggar inte varje dag trots att jag publicerar nästan varje dag. Och jag bloggar faktiskt inte om allt.
Jag är också selektiv med vad jag läser och kanske framför allt när jag gör det. Har du en blogg så märker du säkert att jag inte alltid kommenterar varje inlägg, jag gör det dessutom ofta i vågor, för jag väljer att läsa och kommentera när det passar mig, inte när du publicerar.
Ibland är läslistan för lång för att det ska kännas kul och inspirerande, då raderar jag alla de inläggen som samlats på hög i Feedly. Det finns inget krav på mig själv att jag måste läsa allt ni skriver utan det är dagsform och lust som styr mig.
Här kan du läsa tankar om mitt bloggande under 2024.
Förändring – hårt arbete
I sin kommentar skrev Tove även att förändringar tar tid och det har hon helt rätt i. Det krävs ett arbete för att lyckas med förändringar, oavsett vad det är för sort. För att kunna göra förändringar krävs ofta en hel del research eller planering, det är något jag tycker är roligt och har därmed lätt att aktivt välja att sysselsätta mig med det.
Jag älskar förändringar av alla de slag, jag brukar kalla mig förändringsberoende. Så det är alltså något jag gärna prioriterar.
(o)socialt liv
Vi träffar inte folk hela tiden, vi har inte kalas eller middagsbjudningar på helgerna. Vi väljer att vara ganska osociala faktiskt. Visst träffar vi vänner emellanåt, både ”på riktigt” och via fejstajm, men det kan gå veckor mellan tillfällena.
Jag har inte heller några sociala kanaler och jag spelar inte spel, det ger mig tid för mycket annat som att till exempel bara vara. Ibland installerar jag en app där jag färglägger bilder (t.ex. när jag hade så mycket tandvärk och behövde distraktion) då märker jag snabbt hur mycket tid och fokus det tar av mig, avinstallerar ganska snabbt igen.
Bara vara
Trots att jag gärna jobbar i trädgården, fotograferar, odlar och lagar mat så är jag grymt bra på att bara vara. Numera, det har inte alltid varit så.
Jag är bra på att lyssna på kroppen så om den känns tung eller trött så vilar jag. Ofta på någon skön plats i trädgården med en katt i knäet. Mycket tid spenderas också i vår sköna soffa, särskilt kvällstid.
Jag prioriterar, dessvärre inte alltid rätt så klart, men jag tar ständigt beslut och gör aktiva val. Och att bara vara tycker jag om. Lyssna på fåglarna eller njuta av tystnaden. En eftermiddagstupplur i skuggan under eken på altanen på sommaren är bland det bästa jag vet.
I fredags morse när jag finslipade på detta inlägget så hade jag precis suttit i morgonsolen och tittat på fåglarna i silkeseken. De nymatade katterna var i närheten, kameran var inne i huset, så även en sovande Roger. Det var en skön stund i stillhet. Såna har jag många, mina små turer runt i trädgården för att njuta av insekter, blommor och tillväxt är faktiskt oftast utan kameran i handen.
Tack Tove för din fråga och din omtanke. Det är en viktig ingrediens i livet och jag hoppas att du också har tid att bara vara!
Till er andra som läser här, fråga mig gärna, jag älskar som sagt vår dialog! Vill du inte skriva en kommentar så skicka ett mejl, du ser mejladressen allra längst ner på sidan.
32 svar till ”Hur hinner du med att bara vara?”
Att bara vara, vad är det egentligen? När jag strosar omkring här hemma och pysslar med växterna eller går mina promenader känner jag att det är likvärdigt med att bara vara, att göra något för mej själv bara för att jag vill och i min egen takt och jag tar oftast micropauser på 2-3 minuter när vi kommer in.
När barnen var hemma innebar det andra saker som till exempel en löptur eller ett skönt bad.
Kram
Det finns kanske lika många definitioner för det som det finns personer 🙂 Jag tänker iaf att det är att vila hjärna och kropp. Att lyssna inåt. Du verkar också kunna bara vara lite här och där. Kram
Gomorron Anna!
Jag har aldrig nånsin tvivlat på att du lever ett liv där du hinner njuta av tillvaron och ”bara vara”… Jag tror verkligen att du har hittat nyckeln till ett berikat liv som rymmer allt det som är viktigt för dig, balansen mellan rutiner du mår bra av och stunder av närvaro, och det tycker jag även dina texter utstrålar <3
Man skriver ju inte om varje sekund i livet på bloggen, utan plockar ut vissa saker som man vill dela, så är det ju 🙂
Jag tycker att ni verkar ha ett underbart och givande liv med alla ingredienser i en bra mix <3
Stor kram och njut av din söndag!!
Du känner mig väl 🙂 Vi njuter av vårt liv på en plats vi verkligen älskar. Kram
Ett långt och utförligt svar på frågan som skrevs ur en tanke – tack Anna för engagemanget det gav! Det blev större än jag förutsåg, men det är bra. Lufta tankar och skriva ner dem. Byta med varann. Tack för att du tipsade mig i din kommentar på min blogg idag 🙂
Bilderna till din text är helt underbara!
Kram
Engagemang får du av mig 🙂 Jag tyckte det var roligt och det drog ju igång mina tankar, så det var bara bra! Fint här Blogglandia där vi kan ha det högt i tak. Tack snälla. Kram
Jag tycker du/ni verkar ha ett helt underbart liv.
Gräsbilden är så vacker.
Ha en fin söndag.
Kram Carin
Vi har det bra, men även här finns det så klart smärtor och sorger. Tack detsamma. Kram
God morgon Anna! Tror vi människor är olika bra på att bara vara! För mig är det viktigt att få vara själv. Pyssla med sådant som ger mig energi. Bla att blogga, fotografera, laga mat, måla eller plocka blommor. Det är mitt mindfullness. Det är att bara vara för mig. Att hoppa och skutta med Friskis&Svettis med massa människor passar absolut inte mig. Älskar att bara sitta och tomglo!
KRAM till dig! Anna
Det tror jag också. Och vi är det nog på olika sätt också. Har förstått att du också hittat ditt sätt att bara vara, att vara i nuet och att njuta, det är vi bra på både du och jag känner jag. Kram
Att bara vara är en nödvändighet för mig…absolut….då laddas mina batterier och jag får tid för reflektion över saker och ting.
Har bloggat sedan 2006 nån gång, inte ett måste för mig men förbaskat kul både med eget material och er andras bloggar, det ger så mycket.
Leva långsamt är jag nog inte så bra på, men försöka duger väl det också. 😉
Ha det gott nu.
Viktigt helt klart. Bloggandet ger otroligt mycket, håller med. Detsamma!
”Att bara vara” är nog viktigt för så gott som alla människor men vad sedan uttrycket står för tror jag kan vara väldigt olika från person till person. Att göra saker och ting i sin egen takt tror jag är väldigt viktigt. Många människor som gör något hela tiden eller är i farten från morgon till kväll anses oftast vara duktiga och effektiva. Det kan säkert stämma men det kan också stå för en oförmåga att koppla av eller att ”bara vara”. Då är det inte lika bra längre…
Önskar en fin söndag!
Tror också det är enormt viktigt, men vi gör det nog alla på olika sätt. Jag hoppas allt fler har förmågan att koppla av, den där eviga stressen är helt uppåt väggarna. Varit en bra dag!
En tom kalender, det tycker jag är ett utmärkt liv. Då kan man fylla dagarna efter ork och vad man har lust till.
Jag är också selektiv med när jag läser bloggar, och för den delen när jag själv bloggar. Det passar inte mig att ha en press vare sig att läsa andras bloggar eller skriva egna inlägg utan det får bli när tid och lust finns. Det vore ju synd om bloggandet som är så kul blev till ett jobbigt måste.
Det är så skönt att inte ha en massa i kalendern, precis göra som en vill. Bloggandet ska vara kul, ja!
Jag förstår att frågan ställdes för du berättar om allt du gör och det är inte lite. Men jag har inte tänkt på det på det sättet. Jag har fått intrycket att du får avkoppling när du t ex trädgårdsarbetar och kanske även frånkoppling från verklighetens alla måsten och ibland jobbiga tankar om t ex tillståndet i världen. Du gör det du har valt att göra och när du går där och jobbar i trädgården får du säkert både vila för hjärnan men kan även filosofera för dig själv och försjunka i tankar. Så fungerade jag förr, när jag också hade en trädgård och innan jag började tycka att det bara var kravfyllt och jobbigt. Det är kanske inte så olikt hur många av oss går ut i naturen och njuter. Där kan vi bara vara och koppla av. Självklart har du många sköna stunder då du bara sitter och njuter av allt du har omkring dig.
Kram
Jag berättar inte om allt jag gör, men det är lätt att uppfatta det så kanske. Visst får vi avkoppling och njuter av livet i en balans som vi tycker känns rätt för oss. Glad du har skogen och naturen när du nu inte har någon trädgård. Balkongen kan ju vara ett bra alternativ när smärtan hindrar dig att komma ut. Kram!
Tack för ett mångfacetterat svar. Eftersom vi två lever liv som tangerar varandra i somligt och är helt olika i annat tror jag ändå vi förstår varandra bra i den här frågan. Nu sitter jag här med ensamtid, ”bara vara”, för första gången på säkert två veckor. För en extrovert borde det inte vara ett problem, men jag BEHÖVDE det verkligen. Saknar mina bloggrutiner och mår bra av att tänka runt i mitt i eget huvud och läsa andras tankar. Trivs med det avskalade liv jag och K valt att leva där vi prioriterar en annan slags livskvalitet än många jag känner. Jag tror att din viktigaste påminnelse i denna text var den att det inte går att lägga någon annans vanor på sitt eget liv, utan att man anpassar sig lite i taget. Liv ser så olika ut beroende på omständigheter. Tack för det dina texter och även själva DU tillför i mitt liv. Kram!
Vi har en hel del likheter, men också olikheter, det är givande! Förstår du nu känner ett visst lugn lägga sig nu. Avskalat, ja, skönt! Avskilt men inte enskilt är andra ord jag känner mig hemma med. Tack vännen för pepp! Kram
Vilket härligt inlägg! Åter ett sådant som fordrar lite eftertanke. Jag tror du verkligen har hamnat på din plats i livet just nu där dagens aktiviteter och göromål just är ett sätt att ”bara vara”, tämligen fritt från stress.
Själva känner vi också att så länge vi själva kan välja våra göromål så är livet precis som vi vill ha det och just nu blandar vi ett aktivt liv med stunder av vila och avkoppling. En fin ny vecka önskar vi er !
Vad roligt du gillar! Jag tror det också. Älskar att läsa att ert liv är som ni vill ha det. Tack detsamma!
Bra fråga och bra svar! Som inspirerar till att reflektera vidare … Ibland hinner vi inte alls med att bara vara. Ibland för att saker råkar klumpa sig olämpligt och ibland för att vi planerar/prioriterar fel. Just nu har vi valt bort en massa resmål som vi hade tänkt och förkortar rutten. Ska försöka bara vara en liten stund … 😉 Önskar allt gott!
Eller hur en bra fråga! Tack, jag gillar när något får en att reflektera. Hoppas det inte är av tråkiga anledningar ni förkortar rutten. Inser att jag inte fått RSS från er på ett tag, så springer in och ser vad ni har för er. Detsamma!
Att bara vara är enklare när man gått i pension. Jag sade till frugan i helgen att jag inte använt mitt armbandsur mer än någon enstaka gång sedan jag slutade jobba. Nu tar jag dagen som den kommer, lägger mig när jag känner för det och vaknar när jag vaknar.
Ofta inga tider att passa och väldigt sparsmakat med måsten. Jag helt enkelt bara är.
Frugan som har 7-8 år kvar att arbeta är dock inne i det jag var i över 40 år. Stress, tider att passa och känslan av att inte hinna med allt man vill – och givetvis söndagsångesten. Allt jag minns från min tid som löntagare.
Man mår nog bättre som människa – de flesta i alla fall – av att prioritera fritid före arbete. Tyvärr eller dessbättre – vilket man vill – är arbete ett viktigt måste för att världen ska gå runt.
Jag tänker det handlar om hur en väljer att använda den tiden en har. Oavsett om jobbar eller inte. Jag var duktig på att bara vara de sista åren av mitt yrkesarbetande också. Jag fyllde inte kalendern med en massa aktiviteter utan skapade mycket luft för att kunna stanna upp och njuta. Tror att arbetslivet idag är för tufft, förväntan hög från alla håll. Att prioritera fritid tror jag på, och går det att få till samtidigt som en arbetar är jag övertygad om att det gör livet både roligare och hälsosammare.
Ja att bara vara ja ….
Du har ändå knäckt koden till Anna-livet. Det märks tydligt i dina texter, att du har ett väldigt bra liv som passer dig och R..
Nej nej och NEJ såklart bloggar vi inte om allt, fattas bara. Det finns saker jag inte ens går i närheten av i min blogg. Personligt, men inte privat, så får bloggandet vara.
Jag bara är när jag puttrar på härhemma, broderar, läser eller sitter ute.
Det stressar mig att jag sover så dåligt, vaknade 3 inatt.
Jag hatar min dåliga sömn. Men försöker alltid att tänka att jg kan ta en tuppis, jag har friheten att göra det. Idag blir det absolut en sådan efter den taskiga natt jag hade.
Anna, jag tycker återigen att det märks att du hittat en toppenfin balans i ditt liv. Kram igen!
Det känns så, att jag knäckt koden. Ett fint ordval! Att bara vara ja det är vi bra på både du och jag. Attans att du inte kan få sova längre, lider med dig! Hoppas du fick en skön tupplur i eftermiddags. Tack! Kram!
Imponerande och inspirerande. Gillar även inlägget om bloggande som du skrev för två år sen. Jag läser din blogg, men är dålig på att kommentera, inte för att jag inte har något att kommentera, utan för att jag oftast läser från mobilen och det är meckigare att kommentera på den. Sen när jag väl sitter framför en dator så glömmer jag bort att jag hade tänkt kommentera… Knas. :-). Men precis som en trissvinst, plötsligt händer det. 😀
Så inspirerad av ert livsval. Respekt! 🙂
(Och stort tack för att du lämnar avtryck på min blogg ibland. Det uppskattas. Ännu mer nu när jag läst om din bloggstrategi).
Tack snälla Susan! Jag läser alla dina inlägg, men kommenterar inte heller jämt, som du märker. Inget tvång, bara glädje 🙂 Jag håller med om att det är knöligt i telefonen, så när jag läser där blir det inte heller några kommentarer.
En dag hoppas jag att få nå den tillvaro du har. Att få låta allt ta sin lilla tid – inga måsten, att få låta de egna förutsättningarna sätta premisserna. Det låter härligt att nå dit 🙂
Dit hoppas jag du når också!