En promenad med en vän en söndagsmorgon. det kan vara ett av de bästa sättet att starta en dag på.
I fredags skickade jag ett meddelande till S och frågade om hon ville ta en promenad under helgen. Att jag kunde vara flexibel och spontan så hon kunde välja när. Hon svarade att hon gärna ville det, på söndagen, och att vi skulle höras av innan.
På lördag eftermiddag föreslog hon att vi skulle ta en tidig morgonpromenad och att hon tar med sig kaffe till oss. Utmärkt svarade jag och så möttes vi vid soptunnorna strax före 8 på söndag morgon.
Under drygt två timmar var vi ute, gick långsamt och inte särskilt långt. Men precis lagom på alla sätt. Det har inte blivit många promenader den här sommaren så en mjuk start var perfekt. Och med kameran i handen så blir det ju automatiskt många stopp.
Vi hittade en klippa vid en vattenkälla där vi satte oss ner och njöt av samtal, sällskap och naturen. Andades. Drack kaffe. En plats för återhämtning. För skratt.
Vi passerade en ödegård som hade ett enormt fikonträd, med massor av mogna fikon som hängde ut över vägen. Vi fyllde våra nävar och la skörden i hennes ryggsäck, jag har tillräckligt med fikon på mina träd hemma så hon fick självfallet med sig det vi plockade.
Där fanns det även en massa kattungar, men de blev rädda när vi kom gående så de fick inte vara med på bild. Tänker det kanske är Semlan som flyttat dit och skaffat fler ungar. Ett par hästar, får och så självklart fina Pretzel som sprang omkring och luktade överallt kom i alla fall med på bild.
Att det var molnigt och föll några droppar här och där gjorde morgonen bara ännu mer unik och skön.
När jag kom hem åt jag frukost med egna blåbär från frysen, grekisk yoghurt och nötblandning och sen tog jag en riktigt varm (!) dusch.
En fantastisk start på dagen verkligen!
Lämna ett svar