Håll klaffen!

Håll klaffen!

Jag är verkligen inte särskilt lättirriterad. Men häromkvällen blev jag faktiskt riktigt sur. På andra husbilister som inte kan ta hänsyn.

På Campingplatser finns det regler att det ska vara tyst 23.00 – 7.00. Ibland anordnar campingen själva event fredag och lördag som gör att det kan vara svårt att efterleva. Men alla vet att efter 23 så visas det hänsyn till de som vill sova. Då är en så tyst en kan vara.

I onsdags stod vi på ställplatsen på Basteviksholmarna utanför Lysekil. Mellan två husbilar satt det personer och hade det trevligt. Ja, jag älskar ju själv att umgås och har full förståelse för att det kan vara svårt att sluta hänga tillsammans bara för att det blir sent.

Men. Att tjoa och tjimma till närmare 01.00 är faktiskt inte okej! Alla vill inte vara vakna så länge. Alla vill inte lyssna till ert skvaller. Ja, vi hör varje ord ni säger. Även om vi är inne i våra husbilar och ni inte ser oss, vi hör er. Och ni stör. Ni har dessutom huset med er, ni kan gå in, tända levande ljus och fortsätta hänga. Eller gå och sätta er på klipporna. Det finns alternativ till att sitta där inne emellan alla andra husbilar.

Jag brukar somna lätt, men den här kvällen var det stört omöjligt. Till slut var det ingen idé att ens försöka utan vi behövde vänta ut sällskapet. Vi spelade Yatzy så länge… gillar sällskapsspel och Yatzy i paddan var perfekt för det här tillfället.

Sen planerade jag för hur jag skulle kunna ge igen. Hur jag skulle kunna störa tillbaka kl. 7 på morgonen när de var trötta och förmodligen bakfulla. Men självklart var det bara en effekt av irritationen, jag hämnades inte. Så klart.

Och nej, detta är inte särskilt vanligt. Det händer ibland, men absolut inte överallt eller varje kväll. Men just den här kvällen var det faktiskt väldigt irriterande.

/Anna

Publicerat:

i:

14 svar till “Håll klaffen!”

  1. Lyckligtvis är det inte så vanligt, men nog så irriterande när man råkar ut för det. Förstår din irritation!

    • Ja det är bra det är väldigt sällan det händer. Var längesen jag var så irriterad faktiskt 🙂 De åkte dan efter så vi fick en mycket lugnare natt natten efter.

  2. Jag förstår din irritation till fullo! Det går ju att applicera även när man bor i hyreslägenhet och någon tycker de kan ha efterfest på balkongen eller ute på gården, medan man själv bara vill sova. Sova är för mig otroligt viktigt så jag kan bli riktigt irriterad, egentligen borde man väl säga till men ibland orkar man inte göra det och tänker att de slutar nog snart.

    • Jag tänker att när en bor i lägenhet kan en förvarna med lapp i trappuppgången t.ex. Det är svårt på en ställplats.

  3. Åh, vad jag känner igen känslan av att villa ge igen… Som tur är händer det inte så jätteofta och självklart blir det aldrig något av de där hämndtankarna!

    • Jag tror det är viktigt att låta tankarna flöda, det dämpar liksom irritationen, men en behöver ju inte agera utifrån alla tankar en får.

  4. Råkade ut för exakt samma sak i somras på campingen i Torekov. Det var en släktträff som involverade ett antal av stugorna i närheten av vår lilla husvagn. Ungdomarna i gänget satt uppe och diskuterade hela natten. Jag låg och lyssnade till vartenda ord fyllesnack och blev såååå irriterad över både ATT de pratade och de dumheter som diskuterades. Ruvade på en gruvlig hämnd som innehöll diverse sarkastiska kommentarer om deras pinsamma diskussionsämnen. Men det är klart att hämnden aldrig blev verklighet. Nöjde mig med att blänga lite surt på dem dagen därpå – tror inte att de förstod varför:-)
    /Husvagnsprinsessan

    • Tror vi får vara beredda på att vi råkar ut för det här nån gång ibland. Så länge det inte blir för mkt av det goda kan jag leva med det 🙂

  5. Vad tråkigt när detta händer. Alla människor är nog inte uppvuxna med att visa hänsyn, eller försvinner det kanske helt med alkoholen..?

  6. Trist och jag förstår känslan av hämnd. Var med om en liknande händelse, fast i stugan i stöten där grannarna festade och spelade musik så porslinet skallrade i vårt skåp, till kl 05.30 På morgonen skickade vi ut alla ungar som fick tjoa och stimma med slalompjäxor på fötterna, på altanen. Men ingen reaktion-de var för fulla för att reagera….

    • Jag tycker inte det är min uppgift att lära okända vuxna människor hänsyn. Har de inte fattat det hittills så lär inte en kommentar från mig förändra det. Och så bra kan jag inte uttrycka mig. Dessutom var jag irriterad – då är jag absolut inte konkret. Och morgonen efter var det överspelat för mig.

Translate »