Vi stack iväg till västkusten en sväng, inte för att bada, utan för att andas in havsluften och njuta av vyerna. Och köpa glass.

Det var ganska varmt så egentligen kunde vi ju passa på att bada också, men det var inte alls vad vi var sugna på den här dagen. Vi ville bara vila ögonen på havet en stund. Liksom bara få se att det ligger kvar där det ska och att vågorna fortfarande rör sig inåt land. Att det är blått och luktar gott.

Dessutom hade jag fått tips om en strand, Praia do Malhão, som jag ville spana in. Det finns toaletter vid parkeringen men ingen restaurang eller café. Det gör att det är lite färre människor där än på andra stränder. Och vägen fram är väldigt skumpig och skakig. Inte otillgänglig men inte den bästa vägen.

Så vi gick runt på träspångarna uppe på klipporna och njöt. Tittade mot horisonten, vände blicken mot Sines hamn och fartygen långt ut samt ner mot stranden. Kände oss ganska hemma eftersom vi hängt i det här området väldigt mycket med våra husbilar. Men vi har aldrig varit på denna stranden.

Jag hade tagit med mig finkameran och det fasta 35mm objektivet. Så jag ägnade mig mest åt att fotografera med olika inställningar på bländartalet. Inte så varierade motiv, men jag hade kul och jag lärde mig verkligen en hel del! Bjuder på de bilderna jag tycker blev bäst.

Den första glimten när vi parkerat.
Lite närmare. Pulsen sjunker. Men inser att jag måste justera ljuset.
Spångarna finns så många. platser utmed kusten. Blev lite för mörk bild.
Strand i motljus
Mannen och havet
Ser ända bort till Sines
Något ljus, men samtidigt tycker jag om den som den är.
Dessa ljuvliga klippor. Andningen sjunkit ytterligare.
Mer av omkringliggande landskap
Vindstoppare?
Blått i olika nyanser
Lite för mörk. Inser att jag bedömer fel när jag kikar i kameran i starkt solljus.
Trappan ner till stranden
Mer av strandens vikar
Inte många som solar

Ja så var det med det. Energipåfyllnad, glass i magen och nya lärdomar om min fotografering – en bra eftermiddag helt klart!