Egentligen borde inte storleken spela så stor roll. Men det gör den faktiskt.

I Portugal är markägaren ansvarig för att varje år rensa och underhålla marken för att förhindra att eventuell brand sprider sig. Det finns särskilda regler kring det – regler vi inte är insatta i. Ännu. Men vi vet att de finns. Och vi ser brandgatorna runt varje hage/plantering.

Har också fått lära oss att marken utarmas (i alla fall i Alentejo, kanske på fler ställen), dels på grund av hotande bränder. Jorden vänds innan sommaren för att minska risken att bränder får fart i den gröna vegetationen. Det syns tydligt på bilden ovan.

Vi har utöver vår bostad tänkt att odla vår mat, ha ett par sköna platser att hänga på utomhus och dessutom lite olika aktivitetsplatser. Såsom pingisbord t.ex.

Att ha flera hektar kräver att vi har en traktor och andra maskiner för att röja markgränser. Det känns onödigt. Det gör oss väldigt bundna också, att vi behöver vara där och sköta om det vi äger. Det stämmer inte alls med vårt minimalistiska tänkande. Vi vill inte ha stor mark!

Fördelen med mycket mark är att det inte kommer byggas inpå oss, vi kan då styra vad som händer omkring vårt hem. Eller kan vi det? Har faktiskt ingen aning om ifall marken kan tvångsköpas av ex. kommunen för att bygga en resort eller liknande.

Det är dock ett dilemma för oss, det är nämligen ofta stora markområden på annonserna. Kanske vi får gå en helt annan väg för att titta vårt lilla paradis.

Men sisådär 1000-2000 kvadratmeter tror vi skulle passa oss utmärkt, fast upp till 4000 kan vi nog tänka oss.