Den ständiga frågan: Vad saknar ni?

Den ständiga frågan: Vad saknar ni?

Nyfikenheten kring vår livsstil är väldigt roligt, och även inspirerande för oss. Men vi får alltid frågan Vad saknar ni?

Anledningen till att den frågan är så viktig att ställa vet vi inte. För det kan omöjligt vara det roligaste och mest intressanta att få veta. Eller? Det är en negativ klang redan i frågan, för saknad är ju oftast inget positivt. Vi har inga problem att svara på frågan. Det är inte det. Men varför är det så intressant? Det undrar vi.

När vi bodde i lägenheten var det aldrig någon som frågade oss vad vi saknade. Då var saknaden stor. Vi saknade frihet. Vi saknade tid. Vi saknade havet. Vi saknade värme… Ja jag tror vi skulle kunna göra en väldigt lång lista på vad vi saknade då, men det känns destruktivt så det gör vi inte. Det är ju ändå ingen som frågat om det 🙂

Nu när vi får frågan så är svaret ”Inget”. Egentligen. Alltså vi längtar ju efter nära emellanåt, fast vi ser inte det som ett problem eller en saknad. Vi saknar egentligen bara småsaker. Som halloumi ibland. Och Ahlgrens bilar. Vi har det viktigaste hos oss hela tiden; frihet, tak över huvudet, varandra och ljuvliga vyer med massor av oupptäckta platser. Sa jag frihet?

Därför blir frågan ”Vad saknar ni?” konstig. Den hade varit mer relevant när vi verkligen saknade massor. Men då levde vi en ”normal” livsstil och det var ingen som kom på tanken att fråga oss den frågan då. Nu när vi gör något åt all den saknaden vi hade, då kommer frågan om vad vi saknar. Är det inte lite märkligt?

Vi lovar att när vi saknar något så berättar vi det. Eller så åtgärdar vi det.

/Anna

Publicerat:

i:

25 svar till “Den ständiga frågan: Vad saknar ni?”

  1. Kloka och tänkvärda reflektioner, håller helt med dig.
    Vi saknar precis som ni sägner friheten osv.

    • Det är ju ofta så att den som ställer frågan numera saknar mer än vad vi gör 😀

  2. Precis mina tankegångar ?
    Vi bor ju bara 6 veckor åt gången i vår husbil, men får ibland frågan: Längtar ni hem? Nej, vi har ju hemmet med oss! ? Men vi saknar våra nära och kära!
    Jag ser saknad som något positivt faktiskt! Det vore trist att inte ha någon att sakna ?

    • Jag kan hålla med om att saknad kan vara något positivt. Men inte alltid. Beror på om det är omöjligt att få träffa/få det som saknas eller inte.

  3. Förstår precis era tankar. Friheten att råda över sin tid är obetalbar.
    Idag finns alla möjligheter att kommunicera med nära och kära om saknaden blir stor.
    Ibland tror jag det är avundsjuka som gör att människor ifrågasätter en livsstil som de inte själva har.
    Vi får ofta frågan från våra grannar om vi inte trivs hemma???

  4. Vilken bra inledning till ett (förhoppningsvis) intressant samtal.
    ”Vad saknar du/ni?”
    Då menar jag att den skulle vara spännande att ställa till alla runtomkring en.
    Undrar vilka olika svar en skulle få…?

    Sitter här och funderar över om jag själv saknar något i livet. 😉

    • Ja, det kan det absolut vara! Kanske blogga den frågan till dina läsare? 😀

  5. När vi är ute med Bobilen så säger frugan ibland att nu åker vi hem!
    Då brukar jag svara att vi är ju redan hemma 🙂
    Och inte så brukar vi sakna nåt heller 🙂

    Ha det gott….

  6. Några saker behöver sägas här:
    Många människor varken orkar eller vill ensamma ha ansvar för alla beslut som nomader ändå måste ta varje dag och varje timme. Mainstream-folket ger upp det fria livet för att få ha ett färdig-organiserat liv till minst 75%… Då blir förhoppningsvis den improviserade delen hanterbar. Har någon kanske hört talas om den trygghetsknarkande svensken?
    M a o, tror jag att frågorna egentligen handlar om att man undrar över vad priset är för denna ”frihet” på fyra hjul, förlåt sex hjul…

    I ett vanligt radhusliv kan man ge varandra ett stort individuellt svängrum om det skulle behövas. Utan att behöva skiljas. Ett husbilsliv på två, kräver nog mer eller mindre att man gör samma prioriteringar dygnet runt. I en mängd olika frågor… utan en massa avtändande retorik för varje delmoment Hur många par gör detta idag? Sak samma gäller för övrigt långseglande par. D v s, att behöva ”förhandla” om allting hela tiden, skulle inom bara ett par dygn kunna leda till så många kompromisser, att ingen egentligen får riktigt som den vill i någonting…
    I radhuslivet kan man ”rädda” situationen med att bara säga att var och en sköter sitt, typ…
    Sensmoral: kompatibla och lyckliga par (till kropp och själ) som kan leva en gemensam dröm, har alltid väckt avundsjuka hos omgivningen… som i smyg bara väntar på att det ska spricka…

    • Du berör även det inlägget jag skrev häromdagen, om egentid. https://anna-forsberg.se/vi-vill-inte-ha-nagon-egentid/. Jag får känslan att frågan vi får ofta syftar på saker och rutiner. Eller kanske egentligen den ordinära livsstilen. Kanske svaret är avundsjuka och att människor är rädda att förlora något när en väljer något annat. ”man vet vad man har.. ” Tack för intressant kommentar!

      • Att som ni säger, inte ens vilja ha egentid, är nästan som att svära i kyrkan i dagens individualism-samhälle. Men, att (ärligt) FRIVILLIGT leva i en fungerande symbios, med en partner av motsatta könet, kan vara den vackraste livsstilen som finns. Oavsett var man befinner sig. Givet att båda är hetero… Samkönade ”symbioser” är bara en nödlösning, eller plan B…

        Så har även jag svurit i PK-kyrkan. En kyrka där alla avvikare och minoriteter kräver att räknas som norm i samhället. Trots att inget samhälle i så fall skulle fungera eller vara hållbart någon längre tid…
        Hälsn. från en oberoende observatör (och heltidare i husbil…)

        • Könet på sin partner är fullständigt ovidkommande. Den mest fantastiska kärlek uppstår mellan två människor. Osäker på vad du vill säga med din kommentar, kan inte tolka den.

          • Du/ni har varit innovativa i er nya livsstil, som mer än vanligt kräver hållbara parrelationer för att lyckas. Om detta, förutom praktiska frågor, filosoferar ni en hel del. Bra så långt.

            Alltså trodde jag att det även var tillåtet för era följare att också filosofera kring både saker, personer och relationer.
            Nu verkar det som att det bara tycks gälla om man håller sig inom den vänsterliberala politiskt korrekta åsiktskorridoren.
            Mina genusfilosofier var mest menade som en bisats i sammanhanget. Emellertid kan jag svära på att en majoritet knappast tycker att genusträskets pk-klyschor är ”fullständigt ovidkommande” i verkliga livet. Som pk-retorik är det förstås en annan femma…

          • Vi har aldrig pratat politik och kommer inte göra det heller. Det finns andra platser för det.

  7. Jag har pratat filosofi och livsstil och relationer, inte politik. Men jag fattar vinken… Ni slipper mig i fortsättningen.
    Ha de…

  8. Ha ha ha ja precis som man gör en jätteuppoffring! Nä vi saknar inget från tidigare boende! Bor nu i husvagn och camper året om och det är riktigt skönt!! Det vi kan längta efter är att någon gång ha en egen liten plätt så man slapp stå på camping. Annars har vi ju allt! Maken saknar iofs verkstad på vintern. Lite för kyligt för att kunna modifiera husvagn och campern.. Men så kommer vår och sommar och vi klarar allt!
    Andra frågor är: Har ni värme? Vad äter ni? (!?Mat??) Vad gör ni på dagarna? (Ja eftersom vi har mer fritid nu kan vi göra allt vi vill göra istället för alla måsten) Blir ni inte trötta på varandra? ( Blir ni? Faktiskt inte!)

    • Många tycker nog att det är en uppoffring, kanske därför de tror vi saknar nåt? Ja det där med egen plätt kan jag förstå. Camping är inte alltid roligt, särskilt inte på sommaren tänker jag. Ny affärsidé för någon, att skapa fasta boplatser för oss som bor på hjul 😀

  9. Hej.
    Jag är dålig på att kommentera på det ni skriver, men jag läser med glädje i stort alla inlägg här. Ni verkar ha ett fantastiskt liv och jag avundas er att få uppleva så här mycket utan att det är en semester….Menar att dom gånger jag upplever sådana här platser som ni gör dagligen är då jag är på semester..?
    Ha det bra!

    //Peter

    • Hej Peter! Glad att du säger hej ibland, men det är inget du ska känna att du behöver göra. Vi är glada att du tycker om att läsa vad vi skriver om och är nyfiken på vår livsstil. Ja vi lever ett liv utan behov av semester, en harmoni som vi verkligen gillar.

  10. Hello, I want to work in your company on a voluntary basis, can you offer me anything?

    • Sorry we do not have any need for another person in our company. Nor paid or voluntary. Good luck with your continued search.

Translate »