För snart ett år sedan fick jag höra talas om en Offline klubb som sprider sig över världen. Och nu har den även kommit till Lissabon så jag klickade på “registrera” och anmälde mig via nyhetsbrevet jag prenumererade på.
Att träffa andra som har samma värdering som jag, den att telefonen inte hör hemma i personliga möten, var spännande och givande. Att stötta initiativet att skapa en plats där vi ser och hör varandra, där och då, kändes både rätt och viktigt.
Den träffen jag var på var en kick-off inför den officiella starten av klubben. Jag tyckte att den här tisdagskvällen passade mig bra. Så detta var den första anledningen till att jag bokade buss och hotell och gjorde det som en liten egen utflykt där jag utmanade mig på flera sätt.
Den här offline träffen varade under två timmar i parken Jardim da Estrela, Stjärnträdgården.
När jag kom till den stora gräsmattan där vi skulle träffas såg jag att det låg stora vita ark utlagda och att det satt personer runt flera av dem. Jag tog sikte på en person som såg ut att vara i min ålder och slog mig ner hos henne. Hon var portugis och vi pratade, med en blandning av språk, lite grann, men fokuserade mest på att måla och jag fotade lite också.
Kl. 18 stängde vi alla samtidigt av våra telefoner. Inte i flygplansläge eller ljudlöst. Avstängda lades de undan. För mig är detta inget problem alls, jag använder min telefon allt mindre och har inte med mig den överallt. Här hade jag den dock för att jag skulle kunna hitta tillbaka till pensionatet sedan.
Vi hade som uppdrag att vi alla skulle bidra med något på de vita arken, något med anknytning till att vara offline.
Vi skulle skapa ett stort konstverk tillsammans. Jag hade tagit med mig färgpennor för att skriva “Be real – not perfect” och så målade jag även en cupcake där jag skrev “bake a cake” och en blomslinga. Efter en stund kom ytterligare en person och satte sig hos oss och bidrog också till att fylla det stora vita arket.
Så småningom var vi klara med den kreativa delen och då hade vi blivit tilldelade en hög med frågekort. Tre tjejer till slog sig ner hos oss och vi sex spelade sedan ett frågespel där frågorna var svåra och intressanta. Det var kul att höra de andras svar och få en liten inblick i deras liv och värderingar. Alla var öppna och intresserade av varandras svar, vi var nyfikna och feedback/följdfrågor var välkomna. Ingen press, inga regler, inget som distraherade.
Det var en speciell känsla att sitta där och ingå i den gemenskapen utan att känna att vi behövde börja följa varandra i sociala medier, eller att vi ens behövde prata. Vi kunde sitta tillsammans och syssla med eget, tystnaden var välkommen om den kom. Att inte se ett enda ansikte begravt i en telefon var verkligen en numera unik upplevelse. Alla fokuserade på en annan person, ner i sitt hantverk/bok eller målade på arken.
När alla grupper var klara med sin kreativitet på arken så tejpades de ihop till ett enda stort konstverk. Mörkret hade fallit och många samlades runt arket med allas bidrag och tankar kring att vara off-line.
Det som gladde mig enormt var att det var så många unga med på den här träffen. Tanken med de här offline träffarna är att folk ska ta sig tid för sina hobbies, kommunicera med andra och detoxa från allt som händer på skärmen. Att vara i nuet.
Jag ville stödja detta initiativ och så var jag nyfiken, därför var jag där tillsammans med 200 andra deltagare. Jag hoppas och tror att Offline Club i Lissabon kommer utvecklas och ha många möten framöver, att utrymmet för kreativitet och riktiga möten frodas.
Att tänka tanken att inte ha med sig telefonen, att rent av stänga av den och bara ta in vad som finns omkring en är något som jag förstått kan vara väldigt utmanande. I det här sammanhanget så görs det tillsammans med andra, i trygghet och i omfamning. Det är fint!
Skulle du vilja vara med på ett sånt här event? Har du telefonen alltid med dig? Har du svårt att lägga undan telefonen? Känner du att du alltid vill hålla koll på vad som händer i de sociala kanalerna t.ex? Kanske en detox från skärmar skulle vara behövligt för oss alla lite här och där?
Berätta gärna vad du känner inför det här, om du vill!
Resten av tiden i Lissabon kommer det andra inlägg om.
Leave a Reply