.. eller så är det livet. Med erfarenheten och bagaget jag bär. Oavsett anledning blir jag mer och mer övertygad om att jag valt rätt livsstil, här i Portugal.
Nu är ju få saker för alltid, så rätt var det är kanske vi får ett ryck och gör något annat i vårt liv. För vi är såna, vi älskar förändringar och är bra på att ta beslut. Men vi har inga som helst tankar eller planer på att förändra vår boendesituation. Just nu är det här helt rätt för mig!
Vad är det då som gör att det känns så rätt att bo här i Portugal på en liten gård? Jo, det är Enkelt. Långsamt. Vackert. Tyst. Snällt. Precis som i nedan citat. Det räcker liksom.
Bort med tidstjuvar, drama & stress
Är inte alls intresserad av att vara en del i ett drama, eller beskåda ett (annat än på film då). Håller mig borta från det så gott jag kan.
Stressa slutade jag med för flera år sedan (då vi gjorde vår första övervintring med husbilen) och det tog mig åtminstone 2 månader ”on the road” innan jag insåg att jag jobbat alldeles för mycket innan. Roger hade då tagit över en del av mina arbetsuppgifter och vi blev tuffare på att säga nej till nya okända kunder.
Vad mycket tid jag har nu när jag inte har varken Facebook eller Instagram. Engagemanget för mig själv, mina behov och mitt liv är så mycket större. Sociala medier är en tidstjuv som ständigt pockar på uppmärksamhet. Jag vill inte ge varken den tiden eller uppmärksamheten till min telefon.
Prylar är också en tidstjuv, onödiga saker tar kraft genom att bara finnas. Att inte ha mer grejer än jag behöver är viktigt för mig.
Mer fågelsång och lugn
Jag är så tillfredsställd av att sitta på verandan i eftermiddagssolen med kaffe i muggen och titta ut över det vi gjort under dagen i trädgården. Prata om vad vi ska ta tag i nästa dag eller planera för större projekt framöver. Vi skapar tillsammans!
Vi kramas, äter god mat och pratar om precis allt. Bara vi två nästan jämt. Träffar gärna vänner som ger energi, där rummet fylls av glada skratt och djupa samtal. Sånt där som berör mig på djupet.
Jag lär mig nya saker, provar mig fram och är aktiv på olika sätt. Hjärnan och kroppen är ofta i rörelse men jag njuter också av att sjunka ner i soffan och läsa en bok, se en film eller måla på paddan.
De har glömt friheten
I citatet ovan (bilden) tycker jag dock de glömt ordet frihet. För det är det viktigaste för mig. Jag behöver min frihet. Jag vill vara oberoende.
Angående frihet förresten.. jag läser just nu ”Jag är pilgrimen” och det här stycket fastnade. synd om aporna, men uttrycket i slutet stämmer så otroligt bra tycker jag. Jag har släppt taget om mycket, det har gett mig en stor frihet.
Så han berättade hur byborna kedjar fast en kanna med smal hals och lökformig botten vid foten av ett träd. ”De fyller botten med nötter eller nåt annat som apor tycker om. På kvällen klättrar en apa ner från träden och sticker ner handen i kannans långa hals. Han grabbar tag i godsakerna och knyter handen. Det gör den för stor för att få upp ur den trånga halsen, och så sitter apan sitter fast. På morgonen kommer byborna dit och klubbar honom i huvudet.” Han tittade på mig ett ögonblick. ”Det är förstås en zen-historia”, sa han och log på nytt. ”Poängen är: allt man behöver göra för att bli fri är att släppa taget.”
Från boken ”Jag är pilgrimen”
Behöver inte mer
Jag tror inte att jag behöver så mycket mer än det där faktiskt. Ett liv som är Enkelt. Långsamt. Vackert. Tyst. Snällt. Och att ha min Frihet.
Varje dag ligger tacksamheten som en varm filt om mig och jag vaknar med en förväntan i magen. Faktiskt varje dag.
Lite rörigt inlägg kanske, men när jag reflekterar och ska försöka få ner de tankarna på pränt så kan det bli så. Och det duger bra det också.
Lämna ett svar